Rättelser till boken Skellefteå socken 1650-1790 samt Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650.

S. 63. Ordet "saltuelph" i mitten på sidan är sannolikt identiskt med ordet saltvelsk som enligt F. A. Dahlgrens Glossarium öfver föråldrade och ovanliga ord och talesätt i svenska språket betyder ’ett slags kläde’, ’kläde för artilleristerna’. Med tack till Lester Wikström i Uppsala.

S. 73. Ytterligare en person från Skellefteå som blev borgare i Piteå stad var Per Hermansson från Degerbyn 3 som blev borgare 1675. Han blev senare rådman och var död 1689 när hans änka Sara Back omnämns. År 1687 hade han en skuta tillsammans med Olof Nilsson Bure och Samuel Nilssons änka. Bröderna Olof och Samuel Nilsson Bure från Bureå 5 blev likaså borgare i Piteå stad. Jöns Larsson Skräddare kom från Myckle 8. I kyrkans räkenskaper för år 1661 står att Jöns Larsson i Myckle som var borgare i Piteå gav pengar till kyrkan. Jöns Larsson finns även omnämnd som boende på Myckle 8. Uppgiften om att Jöns Larsson kom från Gagsmark är sålunda felaktig. Johan Larsson Degerman omtalas som borgare i Piteå redan 1695.

S. 94. Källan till avsnittet om Buscherus och fisket är folkskolläraren Rudolf Lundmarks avskrifter av Buscherus brevkopiebok 1697-1703. Avskrifterna har funnits i Skellefteå kyrkoarkiv men finns numera i Landsarkivet i Härnösand. Buscherus brevkopiebok finns i Uppsala universitetsbibliotek S162b men finns även på SVARS mikrokort S05340. Med tack till Lester Wikström, Uppsala.

S. 182. Gagsmark 3. Hemmanet kommer inte till 1688 utan finns från 1605. De ägare som redovisas på Gagsmark 6 före 1707 ska in på Gagsmark 3. Var Kerstin piga som finns i mantalslängden 1686 och 1688 ska in är oklart. Beata Johansdotters dotter Katarina (1740-1832) var gift på Tåme 4.

S. 183. Gagsmark 4. Herman Jonsson dog 1710 och inte omkring 1715. Dottern Cecilia var född 1703 och dog 1790.

S. 185. Gagmark. Olof Perssons son Per f. 1741 blev bonde på Medle 5.

S. 185. Gagsmark 6. Hemmanet kommer till 1707 när Gagsmark 5 delas. De ägare som finns före 1707 ska föras till Gagsmark 3.

S. 192. Kinnbäck 1. Erik Perssons hustru Britta Johansdotter kom från Skråmträsk 5.

S. 194. Kinnbäck 1. Rad 2. Sonen Erik Johansson Kinnman (1765-1850) tog sedan över hemmanet och gästgiveriet. Hustrun Lisa Andersdotter var dotter till Anders Larsson på Drängsmark 2 som var farfar till nyläsaren Anders Larsson. Erik Johansson Kinnman hade även sönerna Andreas (1800-01) och Erik Eriksson Kinnman (1797-1867) som 1820 flyttade till Piteå stad och sedan blev brukspatron vid Stabergs bruk i Vika socken i Dalarna samt ångbåtskommissionär i Sundsvall. Erik Eriksson Kinnman gifte sig 1827 med Kristina Charlotta Hedberg (1808-84).

S. 194. Kinnbäck 2. Per Olofsson (1703-61) är född 1703 enligt AI:2 s. 11, men var troligen född tidigare. När han blev soldat 1712 anges hans ålder till 20 år, så han kunde vara född ca 1692. Om han verkligen var född 1703 skulle han ha varit 9 år när han blev soldat! Med tack till Sten Lundgren.

S. 198. Avan 1. Mats Nilsson som ägde gården till 1649 hade även sonen Jakob som troligen blev ägare på Kusmark 10. Anders Matssons dotter Anna var född 1724 och inte 1727. Hon flyttade 1743 till Piteå. Hon är troligen identisk med den Anna Andersdotter från Skellefteå socken som gifte sig 1744-01-24 i Piteå stad med Nils Jönsson Wik som var född i staden 1720-05-14. Anna kallas ibland för Åman och ibland för Avander. Möjligen var Anna Andersdotters mor Anna Nilsdotter (1683-1767) från Åbyn 1. Jon Larsson (1730-1807) flyttade sedan till Drängsmark 7.

S. 199. Åbyn 1. Nils Hanssons dotter Anna var född 1646 och dog 1730.

S. 201. Åbyn 1. Lars Larsson Schelfting var inte identisk med soldaten Lars Larsson Stridbar i Piteå socken. Han gifte sig 1759 med Kristina Andersdotter.

S. 203. Åbyn 4. Nils Anderssons son Per Nilsson flyttade inte till Innervik 7.

S. 206. Åbyn 6. År 1786 ägde Johan Augustinsson hemmanet, inte Olof Augustinsson.

S. 210. Tåme 3. Per Nilssons hustru Marta Persdotter var född 1736.

S. 212. Byske 1. Per Olofsson ägde gården 1651-53. På gården fanns 1651 en son, 1652 en legopiga samt 1653 en man och en hustru. Anders Nilsson ägde gården från 1654. Åren 1649-50 samt 1652 fanns han som ägare till Byske 3 men på gården fanns 1652 endast en legopiga och en inhysesperson. Det är tänkbart att Anders Nilsson var inhysesman på gården och han skulle då inte ha varit gift med Sara piga på Byske 3 1649-53. Hon stod för sitt hemman till och med 1649. Sedan förekommer inte hemmanet i mantalslängderna förrän 1652 då Anders Nilsson är ägare, men som tidigare nämnts så finns endast en legopiga och en inhyseperson på gården. Anders Nilsson kan vara gift för andra gången med en dotter till Olof Hansson som tidigare ägt gården. Anders Nilssons hustru och svärmoder avlider 1653.

S. 215. Byske 3. Herman Andersson ägde gården från 1653. Han kan ha varit gift med Sigrid piga på gården.

S. 215. Byske 4. Olof Nilsson f. 1619 dog inte 1663 utan tidigast 1666. När han slutade som soldat 1666 borde han ha kommit in i mantalslängden, men där finns hans hustru 1667 och 1669.

S. 216. Byske 4. David Larsson var gift med Sara Nilsdotter (1668-1726) som troligen kom från Drängsmark 11 och var dotter till Nils Nilsson. Det är faddrar som gör detta troligt. Knut Lundberg var också tveksam över att Sara Nilsdotter kom från Byske 1.

S. 217. Byske 7. Olof Andersson finns med i Kalix dombok 1675 och hade bevittnat en skuldsedel som Nils Jakobsson i Kamlunge skrivit på för ett lån från borgarens i Torneå Isak Erikssons son Johan Isaksson på 114 daler 24 skilling kopparmynt. Övriga personer som bevittnat skuldsedeln var Anders Eriksson i Teg i Umeå socken, Mikael Nilsson i Brändön i Luleå socken. Med tack till Leif Boström, Täby.

S. 219. Fällfors 1. Ambrosius Nilssons son Olof var född 1709.

S. 222. Fällfors 1. Nils Ambrosiussons andra hustru Malin Nilsdotter f. 1710 dog 1790. Ambrosius Nilssons hustru Ingeborg Nilsdotter var född 1738.

S. 222. Fällfors 2. Hans Hanssons hustru Sara Larsdotter var född 1677.

S. 223. Fällfors 3. Östen Erikssons (1729-1808) hustru Sara Nilsdotter var född 1732.

S. 228. Norrlångträsk 2. Johan Olofssons hustru Margareta Persdotter kom från Kyrkobordet och var en dotter till sockensnickaren Per Sjöstedt.

S. 232. Drängsmark 1. Nils Nilsson som närmast kom från Drängsmark 3 bytte hemman 1755 med Erik Eriksson. Drängsmark 2. Johan Johansson var rustmästare enligt 1709 års mantalslängd.

S. 234. Drängsmark 3. Sara piga som blev gift på Drängsmark 4 var en dotter till Olof Andersson och hette Sara Olofsdotter. Hustru Britta som kallas Anders Britta är förmodligen änka efter Anders Olofsson. 2004-05-24. Erik Johansson köpte hemmanet 1755 av Erik Eriksson som tidigare fanns på Drängsmark 1. Erik Eriksson hade bytt hemman med Nils Nilsson på gården, se dombok 1759, 2/11. Nils Nilsson fanns 1755 på Drängsmark 1. Erik Eriksson flyttade till Ullbergsträsk.

S. 234. Drängsmark 4. Per Eriksson var född 1598, enligt 1639 års roterings- och utskrivningslängd.

S. 238. Drängsmark 7. Josef Jakobsson var ägare 1786-90 tillsammans med Jon Larsson. Jon Larsson (1730-1807) som kom från Drängsmark 2 ägde sin del som var på 9/64 mantal 1777-1801. Josef Jakobsson efterträddes senare av sonen Jakob som fick fasta (lagfart) på hemmanet 1792 då han hade ¼ mantal. Josef Jakobsson hade ingen son Lars. Med tack till Henry Lindmark för värdefulla upplysningar om hemmanen i Drängsmark.

S. 238. Drängsmark 8. Lars Olofssons f. 1718 hustru Marta Nilsdotter kom troligen från Drängsmark 10.

S. 239. Drängsmark 10. Nils Nilssons dotter Mareta f. 1710 är troligen identisk med den Marta Nilsdotter från Drängsmark som 1735 gifte sig med Lars Olofsson på Drängsmark 8.

S. 242. Drängsmark 13. Nils Jakobssons son Jakob Nilsson (1721-1793) var soldat på roten 78 Hägg och 115 Smed (inte på roten 27 Sik). 2004-09-27. Nils Jakobssons dotter Margareta var gift med Jonas Andersson Bäcker och inte Johan Andersson Bäcker. 2005-08-24.

S. 244. Drängsmark 15. Anders Jakobsson hade systern Malin som var gift på Drängsmark 12. Skellefteå dombok 1662 s. 383r.

S. 247. Frostkåge 1. Per Perssons dotter Karin f. 1686 blev gift på Storkågeträsk 4. Karin är samma person som Kerstin.

S. 250. Frostkåge 3. Lars Larsson (1725-87) var inte soldat på roten 6 Rank-Stridbar i Piteå socken. Däremot var han bonde på Åbyn 1.

S. 251. Frostkåge 4. Elias Kjellsson (1660-1754) hade dottern Britta vilken inte blev gift på Degerbyn 7. Britta Eliasdotter bodde kvar på hemgården förutom åren 1737-40 då hon bodde utanför socknen.

S. 255. Frostkåge 8. Anders Holgersson uppges i AI:2 vara född 1698 och i AI:3A år 1695. Jon Jonsson (1730-1802) kommer från roten 61 Rut i Långträsk. I husförhörslängden AI:2 s. 58 står att han kom från Nr 61 i soldatboken. Med tack till Lester Wikström i Uppsala som har kontrollerat referensen i originalet. 2004-02-23.

S. 256. Frostkåge 9. Möjligen kan Anders Jakobsson vara identisk med Anders Jakobsson från Storkåge 22 som ägde Storkåge e 1646-58 samt var borgare i Piteå stad 1662-67. Det finns en Anders Jakobsson i 1662 års mantalslängd både i Piteå och i Frostkåge. Därför kan det röra sig om två olika personer. Anders Jakobsson i Frostkåge uppges även ha en hustru med namnet Mariet vilket kunde tala emot att det är samma Anders Jakobsson. Men om det är samma Anders Jakobsson så skulle det förklara var Anders Jakobsson i Piteå med hustru uppehåller sig efter 1667. Hustru Anna Otto dyker 1678 upp på Kyrkobordet i Skellefteå och är då ensam.

S. 256-257. Frostkåge 9 och 10. Frostkåge 10 är det äldsta hemmanet och Frostkåge 9 tillkommer ca 1760 efter en delning av Frostkåge 10.

S. 257. Frostkåge 11. Jon Larsson (1714-88) kom från Tjärn 3, inte Tjärn 2.

S. 258. Frostkåge 12 är troligen en utbrytning ur Frostkåge 11 år 1605. Jakob Andersson är troligen en son till Anders Jonsson på Frostkåge 11.

S. 259. Frostkåge 13. Jon Johanssons dotter Britta f. 1709 blev gift på Tåme 4.

S. 261. Frostkåge d. Beteckningen ska vara Frostkåge b och ansluter till beskrivningen i Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650.

S. 265. Ostvik 1. Olof Nilsson dog 1810 och inte 1819. Hans barn var Nils f. 1750, Margareta (1752-81), Katarina (1754-1831), Jonas f. 1756, Olof f. 1759, Erik (1761-1832), Hans (1763-95) samt Olof f. 1766. Olof Nilsson hade endast en dotter med namnet Katarina och hon blev inte gift på Ostvik 5 utan med Jakob Jakobsson (1755-1818) på Ostvik 7. Med tack till Lennart Kågedal i Uppsala. 

S. 268. Ostvik 5. Anders Jonsson hade dottern Katarina (1776-1844) som gifte sig med Anders Markusson från Storkåge 16 och makarna blev ägare till Ostvik 5. Anders Jonsson hade även barnen Jon (1778-1849), Anna (1780-1853), Eva (1782-1826), Per (1785-1868) samt Sara f. 1788.

S. 270. Ostvik 9. Arvid Persson kan även ha haft en son Per som var soldat på roten 52 Styv i Gummark. Soldaten hette Per Arvidsson och fadersnamnet Arvid var mycket ovanligt och passar nästan enbart på detta hemman.

S. 271-273. Hemmanen Ostvik 10-12 ligger i byadelen Frambyn.

S. 278. Östanbäck 5. Johan Johanssons son Lars (1685-1744).

S. 281. Östanbäck 7. Per Larsson hade dottern Kerstin som blev gift på roten 109 med en soldat som hade namnet Sven Svensson. Per Larsson var inte soldat på roten 109 Brännare utan rotebonde.

S. 283. Östanbäck 10. Lars Johansson var född 1685 och inte 1680.

S. 284. Östanbäck 11. Anders Hindersson Wind bodde inte på denna gård utan på Östanbäck 15.

S. 285. Östanbäck 12. Johan Jonsson f. 1709 oc h Sara Hansdotter hade även dottern Elsa f. 1733 som gifte sig på Pitholm 9 i Piteå socken. 2005-04-17.

S. 293. Boviken 2. Olof Nilssons dotter Katarina (1770-1849) flyttade till Tåme 3.

S. 294. Boviken 3. Erik Anderssons dotter Kristina (1755-98) blev gift till Gagsmark 2.

S. 297. Storkåge 1. Daniel Olofssons dotter Margareta kallas även Mariet. Daniel Olofsson gifte sannolikt om sig 1661 med Elsa Nilsdotter från Lappvattnet 2 i Burträsk socken. Hon var alltså gift med Daniel Olofsson och inte med sonen Olof Danielsson. Elsa Nilsdotter gifte sedan om sig med Anders Andersson på Rönnbäcken 2. Källa Skellefteå dombok 1677/790r och 1703/502r.

S. 299 Storkåge 1. Rad 2 står Olof hade barnen – ska stå: Daniel Olofsson hade barnen…

S. 300. Storkåge 2. Sara Tomasdotter gifte sig 1758 (inte 1755) med Per Olofsson (1743-72) på Falmark 16 och gifte om sig 1778 med Anders Andersson på Storkågeträsk 2.

S. 303. Storkåge 5. Jakob Davidsson (1707-1769) med familj bodde sedan på Svensbyn 19 i Piteå socken. Marit Olofsdotter f. 1711 dog 1787-07-05. Med tack till Ulf Holmberg i Piteå. 2006-08-01.

S. 312-313. Storkåge 17. Hemmanet delades 1788 och det nya hemmanet som vi kan kalla 17b fick sin gårdsplats där Storkåge e tidigare låg. Anders Ersson ägde gamla gården och Lars Ersson den nya delen.

S. 313. Storkåge 18. Gården ägdes 1788 av Olof Johansson. Hemmanet flyttade 1788 till södra sidan av Kågeälven, mittemot Jörnkläppen. Man hade bytt till sig gårdsplatsen från Per Arvidsson på Storkåge 21. 2004-04-23.

S. 314. Storkåge 19. Gården låg inte på Jörnkläppen utan ligger hela tiden på södra sidan av Kågeälven.

S. 315. Storkåge 19. Hemmanets tomt låg 1788 dels vid gamla gården och dels hade en ny gårdsplats utsynats 200 alnar väster om gamla gården. 2004-02-20.

S. 316. Fotot av Kvistgården. Kvistgården är Storkåge nr 23.

S. 316-317. Storkåge 21. Gården låg på södra sidan av Kågeälven fram till 1788 då gårdsplatsen flyttades till Jörnkläppen. Gården ägdes 1788 av Per Arvidsson som hade bytt till sig gårdsplatsen av Olof Johansson på Storkåge 18. 2004-02-20.

Storkåge 24. Fänrik Nils Nilsson Rishags hustru Margareta hade enligt kartan över Frostkåge från 1699-1700 står en äng på byarået mellan Frostkåge och Storkåge. 

S 320. Storkåge 24. Jakob Jakobssons son Nils Jakobsson var gift med Beata Johansdotter (1741-1822) från Svarttjärn i Lövångers socken. Hon tycks ha varit piga på Falmark 18. Rätta uppgiften finns hos Kenneth Mossberg och Agneta Olofssson.

S. 321. Storkåge övriga. Henrik Tillberg och hustrun hade även dottern Hedvig f. 1740. Hon besökte 1772 sina föräldrar i Kopparberg enligt passjournalerna från Västernorrlands län.

S. 327. Ersmark 4. Johan Johansson Grubb var soldat 1687-89.

S. 329. Ersmark 5. Olof Andersson (1665-1756) var från Östanbäck 15. Anders Olofssons dotter Magdalena f. 1740 dog inte 1775 utan flyttade det året ut från församlingen till Arjeplog där hon var piga hos skolmästare Erik Fjellström. Hon gifte sig 1779 med nybyggaren och nämndemannen Olof Andersson i Mullholm. Magdalena Andersdotter dog 1810 i Mullholm. Hennes dotter Brita Katarina (1781-1847) gifte sig 1799 med Johan Johansson Vallström (1774-1822) från
Racksund, Arjeplog och makarna kom att flytta år 1813 just till Ersmark, Skellefteå. Uppgifter från Carl-Oskar Lundström i Kiruna. 2004-02-16.

S. 330. Ersmark 7. Lilla Herman Nilssons (1665-1726) dotter Margareta blev inte gift till Lillkågeträsk utan tycks ha dött i unga år. 2003-11-10.

S. 332. Ersmark 9. Jöns Larssons hustru Kerstin Jakobsdotter var från Ersmark 11. Testamentspengar gavs efter Kerstin Jakobsdotter 15:e söndagen efter treenighet år 1755, dvs. 7 september. Rätt dödsår är 1755.

S. 334. Ersmark 11. Jakob Ambrosiussons dotter Kerstin dog 1755. Per Arvidssons hustru Elsa Larsdotter kom från roten 73 Duva. Elsa och hennes mor bodde ett tag på Medle 1. Dottern Helena f. 1764 flyttade till Byske 4 och var gift med Olof Jönsson (1771-1847).

S. 336. Ersmark 14. Johan Jönssons och Margaretas son Lars f. 1705 blev troligen soldat på roten 1 Gädda i Bäck. Det finns en koppling till Bäck genom att Rasmus i Bäck var fadder när Lars föddes. Se vidare under roten 1 Gädda. 2004-03-26.

S. 337. Ersmark 15. I stycket om Jakob Andersson står att Johan Andersson var nämndeman, - det ska stå Jakob Andersson var nämndeman 1700-07.

S. 342. Kusmark 1. Gustaf Larsson var gift för andra gången med Sigrid. Men hennes patronymikon är obekant liksom hennes ursprung. Hon har ingen koppling till Kusmark 20. Med tack till Erik Wahlberg i Skellefteå. 

S. 344. Kusmark 4. Erik Nilsson f. 1610 var inte från Kusmark 4 utan kom från gården.

S. 347. Kusmark 6. Måns Olofssons dotter Anna dog 1818 och inte 1808. Anna Månsdotter gifte sig med Jakob Danielsson på Hedensbyn 9. 2004-04-13. Israel Jonsson Bergströms hustru Karin Persdotter var från Hjoggböle 6.

S. 348. Kusmark 7. Johan Andersson Kruskopp var gift med Mariet Nilsdotter som var född 1703 (inte 1714). 2007-05-22.

S. 349. Kusmark 8. Nils Olofsson (1675-1735) hade dottern Mariet f. 1703 som gifte sig på Kusmark 7. Mariet f. 1714 ska strykas. 2007-05-22.

S. 351. Kusmark 12. Kerstin som var född 1645 enligt AI:2 står som dotter till Anders Larsson, men var troligen dotter till fadern Lars Östensson. Anders Anderssons hustru Karin Larsdotter dog cirka 1716.

S. 354. Kusmark 15. Jon Olofssons hustru Kerstin var född 1645 enligt AI:2. Hon var troligen dotter till Lars Östensson på Kusmark 12.

S. 359. Kusmark 20. Nils Anderssons hustru Sigrid Eriksdotter hade inte varit gift på Kusmark 1.

S. 360. Kusmark 21. Hemmanet var utbrutet ur Kusmark 22 1642.

S. 362. Kusmark 23. Rad 6. Sigrid Johansdotter kom från Kusmark 1 och hennes dotter Britta (1730-1815) gifte sig på Kusmark 11. Nils Olofsson f. 1766 var döpt till Nikolaus men kallas ofta Niccus. Endast i ett par husförhörslängder kallas han för Nils. 2004-05-03. 

S. 366. Storkågeträsk 2. Anders Andersson är född 1718 och inte 1710. Hans hustru Karin Olofsdotter dog 1778. Anders Andersson gifte om sig med Sara Tomasdotter från Storkåge 2.

S. 374. Lillkågeträsk 2. Hindrik Hansson (1695-1786) kan ha kommit från Uleåborg eftersom hans förmodade husbonde på Bureå 4 närmast kom därifrån. Se vidare bland rättelserna på s. 702 som behandlar Bureå 4. Hindrik Hanssons andra hustru Margareta Hermansdotter kom från Varuträsk 4 och inte Ersmark 7. 2003-11-10.

S. 382. Bjurvattnet 3. Olof Johanssons dotter Mariet var född 1700 och dog 1740. Hon var gift på Kattisträsk 3.

S. 383. Bjurvattnet 3. Olof Jonssons hustru Margareta Jonsdotter var född 1722.

S. 384. Varuträsk 1. Anders Philipsson var troligen gift en gång och med Mariet Andersdotter från gården. Makarna hade även barnen Karin, Margareta samt Mariet, vilka nämns i mantalslängderna 1714 och 1718.

S. 387. Varuträsk 1. Maria Persdotter gifte sig en gång, år 1735 med Gert Eriksson. Familjen flyttade 1744 till Morön 5.

S. 388. Varuträsk 2. Johan Jakobssons andra hustru hette Sara (1692-1756) och hon hade tidigare varit piga hos komminister Per Sundberg på Sunnanå 5. Hon skrivs i husförhörslängden som Sara Matthis – ( ska kanske vara Mattisdotter). Jakob Johanssons dotter Britta f. 1752 flyttade ut ur socknen 1776 och gifte sig i Piteå stad 1782-01-10 med tullbesökaren Lars Björklund vilken dog 1808. Uppgiften att Britta Jakobsdotter var gift med Lars Björklund finns i hennes faster Britta Johansdotters (1725-1809) bouppteckning från 1809. Britta Johansdotter var piga och dog ogift. 

S. 389. Varuträsk 3. Varuträsk 3 är Mittigården. Nils Olofsson har enligt AI:2 födelseåret 1675. 7:an verkar vara ändrad men det står tydligt en sjua. Hustrun är född 1665. I AI:1 från 1724 (men åldersuppgifterna är vanligen från ca 1722) står att Nils Olofsson är 70 år gammal. Han är där 10 år äldre än hustrun. Troligen är Nils Olofsson född ca 1655 för han blir bonde på gården 1684 och kan omöjligen vara född 1675. Det är även mindre troligt att han skulle vara född 1665. Jakob Nilsson Skillings dotter Britta (1726-1808) blev gift på Varuträsk 4 och Kerstin eller Kristina (1731-1814) blev gift med soldaten Lars Andersson Bjur på roten 80. Hans Gabrielssons dotter Anna Kristina (1768-1837) flyttade inte till Degerbyn 1 utan hon gifte sig med Olof Eriksson från Degerbyn 1 och makarna bosatte sig på Varuträsk 3.

S. 390. Varuträsk 4. Varuträsk 4 är Norrgården. Herman Johansson hade en dotter Märit f. 1699 som troligen dör tidigt eftersom en Mariet föds 1705. Dottern Karin kan vara född 1698 eller efter 1699 och Knut Lundberg håller för troligt att hon blir piga på Gummark 2 enligt dombok 1748/238v. samt 1770/462r. Dottern Margareta f. 1708 blev gift på Lillkågeträsk 2. Sonen Johan Johanssons hustru hette Britta Jakobsdotter och hon levde (1726-1808). Hon kom från Varuträsk 3. 2003-11-10.

S. 393. Stämningsgården 1. Eskil Jakobsson f. 1694 var 1720 soldat på roten 87 Bryggman i Pitholm i Piteå socken, 1720-21 soldat på roten 13 Skeppsbyggare i Hortlax och 1721-24 på roten 28 Falk i Svensbyn. Eskil Jakobsson fick avsked 1724. Familjen bodde sedan i Gamla staden i Piteå socken, dvs. på Kyrkobordet i Öjebyn. Hustrun Anna Persdotter kallas i vissa källor Agneta Persdotter. Eskil Jakobsson dog i Piteå socken 17 januari 1761 och i dödboken står att han kom från Österbotten. Där står även att han var 75 år gammal, vilket skulle innebära att han var född 1686. Eskil Jakobsson kallades "finske mannen" i Skellefteå kommunionbok 1753-70 och han torde ha varit finskspråkig. Eskil Jakobsson tog nattvarden som boende i Stämningsgården första gången 1749.

S. 403. Degerbyn 3. Heman Jönsson hade även sonen Per som 1675 blev borgare i Piteå stad. Han blev senare rådman och var död 1689 när hans änka Sara Back omnämns. År 1687 hade han en skuta tillsammans med Olof Nilsson Bure och Samuel Nilssons änka.

S. 405. Degerbyn 4. Erik Persson var född 1716 och dog 1792.

S. 405. Degerbyn 5. Nils Olofsson hade även dottern Malin f. 1646 som 1668 flyttade till Ytterbyn i Nederkalix socken där hon var gift med soldaten Erik Jönsson Kiempe. Hon fick den 25 januari 1677 sonen Johan Johansson Kiempe utom äktenskapet med soldaten Johan Adamsson Polack som möjligen var från Livland. Malin Nilsdotter dog efter den 11 december 1680. Källa: vintertinget i Kalix 1680. 2004-09-20. Med tack till Henrik Åkerlund, Byske. Lars Nilssons son Johan Larsson Degerman omtalas som borgare i Piteå stad redan 1695.

S. 406. Degerbyn 5. Anders Degerström gifte sig 1763 (och inte 1749).

S. 407. Degerbyn 6. Anders Olofsson Trögers son Anders f. 1752 dog 1824 och inte 1827.

S. 409. Degerbyn 7. Abraham Olofsson är född 1710 och dog 1783. Hans hustru Britta Eliasdotter är född 1718 och dog 1796. Hon kom från Pitholm 19 i Piteå socken. Makarna hade en son som var född 1742, Karin f. 1745, dotter f. 1746, Magdalena, Britta f. 1752, Carl f. 1760, Elias f. 1761, Maria samt Kristina. Familjen flyttade sedan till Ersnäs 22 i Luleå socken. Enligt husförhörslängden för Nederluleå AI:5C, 1776-1805 var Abraham Olofsson född år 1700.

S. 416. Myckle 3. Johan Nikodemussson som ägde Myckle 3 var troligen född 1699 eftersom han i husförhörslängden AI:1 från 1724 står som 22 år gammal. Uppgifterna i längden är vanligen från 1722 så troligen är han född 1699. Skulle han vara född 1709 skulle han få barn som blott 16-åring. Nikodemus Johansson får 1709 en son med namnet Johan enligt födelse- och dopboken, men frågan är om prästen skrivit fel namn, att sonen kanske hetat något liknande såsom Jon. Den 23:e söndagen efter trefaldighet 1709 gav Nikodemus i Myckle ett skäl korn till den blinda gumman på Kläppen. Detta kan vara som gåva efter ett barn som dött.

S. 416. Myckle 3. Lilla Sven Persson Gärs dog 1762 och inte 1752 vilket Indiko har. Här finns ett fel hos Indiko. I AI:2 för Skellefteå socken står hans dödsår som 1762 men 6:an är lite otydlig så det är förståeligt att den kan tolkas som en 5:a. Sven Perssons död refereras utförligt i Skellefteå socken GI:1 befolkningsstatistiska tabeller kort 2/6 för året 1762. Där finns noterat ovanligt dödsfall och där relateras Sven Perssons olycka med trädet som ledde till hans död. Sven Perssons namn finns i födelse- och dopboken under 1750-talet när hans barn föds. Sven Persson var född 20 september 1722 och var en son till Per Svensson på Myckle 9.

S. 417. Myckle 5. Anders Hindersson Hwitt var soldat från 1666 och tjänstgjorde ännu 1676. Sannolikt har han avlidit 1676 eller kort efter detta år. Han är inte identisk med den Anders Hindersson som bodde på Östanbäck 15.

S. 419. Myckle 8. Lars Jönssons son Jöns blev sedan skräddare och borgare i Piteå stad. Se rättelse för sidan 73.

S. 420. Myckle 8. Johan Anderssons (1747-1787) dotter Anna Magdalena f. 1780 heter Sara Magdalena och är född den 15 september 1781. Hon flyttar till Nederkalix. Hon är identisk med Sara (1781-89) i boken som alltså inte dör 1789 utan flyttar ut det året. 2004-03-05. 

S. 425. Medle 2. Anders Johansson var soldat på roten 75 Orre 1712-14. Han blev utbytt 12 februari 1714. Anders Johansson ägde hemmanet till 1719-20. Han finns som ägare till gården i 1718 års mantalslängd samt i 1719 års mantalslängd, men saknas år 1721. Han finns inte heller med i Skellefteås husförhörslängd AI:2 som börjar 1720. I militärens hemmansrannsakan från 1728 står att en person från hemmanet hade gått ut för roten under perioden 1695-1728.

S. 426. Medle 3. Anders Johansson  blev den 12 februari 1714 soldat på roten 59 Bur där han tjänstgjorde 1714-17. Han dog den 8 juli 1717 i Strömstad. Anders Johansson ägde gården till sin död 1717 men gården brukades av hustru Margareta från 1714. I militärens hemmansrannsakan från 1728 står att en person från hemmanet hade gått ut för den 74:e roten. Se även under roten 59 och 75.

S. 428. Medle 5. Olof Månssons hustru Britta Mikaelsdotter kom från roten 125 Sund och var dotter till Mikael Mikaelsson (1718-42).

S. 431. Medle 10. Christier Johanssons dotter Karin var född 1705 och inte 1708. 2004-02-16.

S. 432. Medle 11. Jon Olofssons son Gabriel var född 1721 och inte 1720.

S. 434. Klutmark 1. Anders Hindersson Vind var ägare till en del av Östanbäck 15 1692-94.

S. 438. Klutmark 4. Nils Olofsson som är son till Olof Jakobsson Knipa är troligen född 1655. Se vidare s. 389. Anders Anderssons hustru Malin Jakobsdotter hade inte sonen Jonas f. 1722. Jonas Andersson var bror till Anders Andersson och en son till Anders Andersson (1668-1753) på Klutmark 9.

S. 441. Klutmark 8. Det gamla hemmanet är Klutmark 9 som delas ca 1762. Klutmark 8 uppkommer då och ägs av Olof Nilsson. Jon Nilsson äger den ursprungliga gården som alltså är Klutmark 9. Anders Jonsson var gift med Per Anderssons dotter Karin. Detta framgår av kommunionlängden 1730-50 där det under Anders Jonsson och Karin står moder Rågel. Rågel var gift med Per Andersson. I husförhörslängden AI:2 framgår att Karin var född 1698 och dog 1760. Åldersuppgiften är felaktig i boken. Observera att Anders Anderssons (1668-1753) hustru Karin Persdotter (1680-1756) inte var från gården. Under Per Andersson står att han har en dotter Karin men hennes födelse- och dödsår ska vara (1698-1760). Anders Anderssons (1668-1753) son Jonas (1721-1781) blev soldat på roten 72 Bäcker och sedan nybyggare i Bruträsk. 2005-08-24.

S. 443. Skråmträsk 1. Anders Mårtenssons son Nils Andersson blev gift på Kusmark 20. Nils Anderssons (1718-99) dotter Magdalena Nilsdotter (1746-1819) blev gift på Skråmträsk 5. 2005-01-20. 

S. 446-447. Skråmträsk 5. Anders Larssons son Lars (1752-1806) blev sedan bonde på gården och han var gift med Magdalena Nilsdotter (1746-1819) från Skråmträsk 1. 2005-01-20. Det som i boken redovisas under Skråmträsk 5 ska vara Skråmträsk 6. 2006-02-09. Anders Larsson blev förste ägare till Skråmträsk 5 efter 1750.

S. 447. Skråmträsk 6. Skråmträsk 6 är den ursprungliga gården som funnits från 1500-talet. Skråmträsk 5 kommer till ca 1751 genom en delning av Skråmträsk 6. Det som i boken står redovisat under Skråmträsk 6 ska vara Skråmträsk 6. Gabriel Larsson Ros bor alltså på Skråmträsk 6. 2006-04-06. Jon Johansson (1630-1700) och Eva Gabrielsdotter hade enligt en uppgift även sonen Nils Jonsson f. ca. 1654 och död 2/9 1732 i Åbyn, Burträsk. 2007-06-08.

S. 447. Skråmträsk 7. Per Jonsson dog ca 1677-78. Dottern Barbro var född 1678.

S. 450. Norsjö 1. Tomas Erikssons dotter Anna f. 1653 flyttade till Långträsk 3.

S. 452. Norsjö 1. Tomas Erikssons son Olof (1736-1807) övertog sedan hemgården och var 1773-85 nybyggare i Kvammarn.

S. 452. Norsjö 2. Jakob Johansson (1742-89) från Norsjö 14 var gift med Katarina Andersdotter f. 1749 från Bjurvattnet 1. Makarna hade barnen Johan f. 1772 vilken blev ägare till halva gården, Maria f. 1773, Anders f. 1774 som tog över halva hemmanet, Kristina f. 1776, Katarina f. 1778, Per (1780-80), Jakob (1781-82), Sara (1782-83), Nils (1784-84) samt Jakob f. 1785 som troligen dog samma år.

S. 452. Norsjö 3. Per Jakobsson flyttade sannolikt inte till Norsjö 8. Knut Lundberg refererade till en uppgift från domboken 1674, 951v, där det sägs att Per Jakobsson på Norsjö 8 hade "satt sig" på ett annat ställe och odlat upp jord. Han hade lagt ner den gamla jorden eftersom den var oduglig. Knut Lundberg verkar först ha trott att Per Jakobsson flyttat till ett nytt hemman, men sedan har han strukit denna uppgift. Sannolikt har Per Jakobsson endast tagit upp nya åkrar på hemmanet. Per Jakobsson på Norsjö 3 som troligen kom från Norsjö 14, var född 1612, inte 1622 som det står i Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650 s. 212. Det är okänt när Per Jakobsson på Norsjö 3 dog liksom födelseåret för Per Jakobsson på Norsjö 8.

Se vidare under Norsjö 8. Om han kom från Norsjö 14 var han född 1622.

S. 454. Norsjö 4. Anders Olofssons dotter Sara (1725-52) blev gift på Falmark 11.

S. 457. Norsjö 9. Tomas Carlssons dotter Anna f. 1664 flyttade inte till Långträsk 3 utan Anna Tomasdotter på Långträsk 3 kom från Norsjö 1. Norsjö 9 tillkommer som hemman mellan 1774 och 1780 efter en delning av Norsjö 10. Det som i boken redovisas under Norsjö 9 före Zackarias Jakobsson ska föras över till Norsjö 10. Förste ägare till Norsjö 9 är alltså Zackarias Jakobsson. Gården låg i Heden, väster om Norsjö.

S. 458. Norsjö 10. Hemmanet kommer till ca 1678 efter en delning av Norsjö 8. Alla ägare av Norsjö 9 i boken före Zackarias Jakobsson förs till Norsjö 10. Jakob Larsson på Norsjö 10 efterträds av sonen Nils Jakobsson

S. 459. Norsjö 11. Beträffande Mikael Olofsson är hans födelseår problematiskt eftersom han inte finns i födelse- och dopboken och inte i någon husförhörslängd med undantag av att han 1724 finns på Norsjö 5 som soldatämne. Han är då 20 år gammal. Men man ser från andra personer att det många gånger inte är deras ålder 1724 som anges utan ca 1722. Därför bör kanske Mikael vara född 1702 eller 1703. Han dör 1768. Mikael Olofsson finns redovisad i de militära källorna med ålder och enligt dessa uppgifter ska han vara född ca 1703. De militära ålderuppgifterna brukar dock inte vara helt exakta. Gabriel Gabrielssons hustru Katarina Johansdotter kom från Långträsk 3.

S. 460. Norsjö 13. Erik Östenssons hustru Karin Olofsdotter dog 1778.

S. 461. Norsjö 13. Johan Johansson (1727-1801) var inte en son till hustru Karin Olofsdotter. 2004-02-25. 

S. 467. Långträsk 1. Johan Olofsson var född 1718 och inte 1719.

S. 470. Långträsk 3. Jon Olofssons hustru Anna Tomasdotter (1653-1739) kom från Norsjö 1.

S. 470. Långträsk övriga. Enligt en tradition som Kerstin Eriksson i Kvasmyrheden i Norsjö hört av Betty Lundgren i Pjäsörn så bodde i Pjäsörn en soldat Mugg som blev utkallad i krig. När han kom tillbaka från kriget hade hans hustru och enda barn dött och byns invånare hade begravt dem intill en stor sten. Soldaten Mugg blev konstig efter detta eftersom hans familj hade begravts i ovigd jord. Ännu idag kallas den norra delen av Pjäsörn för Muggliden, på dialekt Mågglia. Där finns 4-5 gårdar som ligger i en stor backe.

S. 471. Kattisträsk 1. Olof Matsson hade inte någon dotter med namnet Anna. Anna Olofsdotter som gifte sig med Mårten Nilsson i Brännvattnet kom från Kattisträsk 2. Olof Matssons dotter Britta f.1697 gifte sig med Nils Jönsson på Ljusvattnet 5, inte Nils Jonsson. Olof Matssons dotter Ingeborg f. 1694 gifte sig med Olof Jönsson på Ljusvattnet 5.

S. 474. Kattisträsk 3. Per Olofssons son Nils var född 1702 och dog 1782.

S. 479. Bastuträsk 2. Johan Andersson hade ingen dotter Sara och det var brodern Olof Andersson som hade dottern Sara f. 1687, som möjligen blev gift på Långträsk 1. 2004-01-13.

s. 487. Lund 1. Anders Andersson (1758-1826) var gift med Anna Andersdotter (död 1809) från Mångbyn i Lövångers socken och inte med Katarina Andersdotter från Ersmark 9. (031020).

S. 489. Lund 4. Anno Otto sägs i domstolsprotokollet från 1684 vara mördad av sin kusin Samuel Jakobsson. Ordet kusin verkar användas i betydelsen 'släkting'. Anna Ottos släkt kom ju från Falun och hade troligen inga biologiska släktingar i Skellefteå. Grundbetydelsen på ordet kusin är 'född av systrar'. Sedan fick det betydelsen 'syskonbarn'. Jag tolkar här betydelsen av ordet kusin som 'släkting' just på grund av att Anna Otto sannolikt saknade släktingar i Skellefteå och att ordet kusin även kunde användas på andra sätt.

S. 491. Lund 4. Anders Anderssons hustru Katarina Andersdotter f. 1756 från Ersmark 9 dog 1845. (031020).

S. 492-493. Lund 6. Hos Knut Lundberg finns uppgiften att Anna Otto var gift med Anders Andersson. Källan är ett domboksprotokoll från 1680, 359r - där det klart framgår att Nils Andersson på Lund 6 var gift med en dotter till Aegidius Otto, det sägs dock inte vilken dotter. Knut Lundberg har tolkat uppgiften som att Anders Andersson var gift med en dotter till Aegidius Otto. Sedan har Elof Lindmark återgett Knut Lundbergs uppgift. Men Elof Lindmark verkar ha gissat att dottern var just Anna. "Hustru Sara i Sunnanån./.gästgivarens Nils Persson på Änget hustru Brita Andersdotter, som skulle hon beskyllt och förrått Sara att ha haft olovligt umgänge med Nils, och budit honom 1 Rdalr på det han måtte få ligga hos henne, det Britas broder Nils Andersson Lund hade givit hustru Sara skriftligen, jämväl berättat detsamma för sin svärfader befalln. Aegidi Otto, och brodern Anders Andersson, det de bägge nu tillstode och bekände oansett Nils Andersson hade givit sin syster en sedel att sådant aldrig vare av honom sagt..." I Lövångers dombok 1680 vid vintertinget, mål 1, omtalas att tullnären Nils Andersson Lundh i Luleå var svåger med Olof Svensson i Broänge inom Lövångers socken som sedan flyttade till Lund 4. Anders Andersson verkar vara gift endast en gång och med Kelu Jönsdotter som troligen kom från Hedensbyn 9. Namnen Kelu och Jöns finns där och på gården föddes senare Kelu Jakobsdotter som bodde på Lund 6 som änka. Därför finns det förbindelser gårdarna emellan. Se även roten 57 Lund s. 882 om soldaten Anders Nilsson. 2005-06-30.

S. 494. Lund övriga. År 1688 fanns det en Margareta som var född i Lund bosatt i Nederkalix socken där hon var piga hos kapten Girström. Hon hade blivit med barn av soldaten Nils Larsson i Vånafjärden. Tinget i Kalix den 10-11 februari 1688. Med tack till Leif Boström. 2005-01-20.

S. 498. Sunnanå 2. Jon Olofsson f. 1725 var från Tuvan 2. Olof Jonssons son Olof Sundqvist (1776-1809) var gift med Anna Magdalena Hedlund från Brännan inom Prästbordet.

S. 499. Sunnanå 3. Olof Olofsson (1733-1811) var gift för andra gången med Anna Lindström som hade varit piga på Åbyn 1. 2003-11-26.

S. 509. Gärdsmark 1. Per Olofssons hustru Elsa Persdotter dog 1743. Olof Perssons son Olof Olofsson (1747-1825) var åren 1784-85 nybyggare i Flocktjärn.

S. 511. Gärdsmark 2. Per Nilsson Dryg. Per och Kerstin hade legat med varandra, inte Per och Karin.

S. 515. Gummark 1. Nils Anderssons dotter Anna blev gift på Drängsmark 14.

S. 517 Gummark 1. Anders Jonssons son Anders f. 1743 ska ha födelseåret 1742 och han blir soldat på roten 69 Träsklind.

S. 517. Gummark 2. Jon Christoffersson var gift med Margareta Olofsdotter (1704-73) som var en dotter till Olof Eriksson på Gummark 8.

S. 521. Gummark 6. Johan Nilsson och hustrun Britta Jonsdotter f. 1693 från Kyrkobordet innehade Burvik 5 1727-30. Johan Nilsson var död 1738.

S. 522. Gummark 8. Per Andersson var gift med Margareta Olofsdotter från Mjödvattnet 1 (inte Margareta Nilsdotter). 2008-01-10. Olof Eriksson hade dottern Margareta (1704-73) som blev gift på Gummark 2.

S. 526. Ragvaldsträsk 1. Lars Eriksson hade dottern Sara som blev gift till Ragvaldsträsk 9.

S. 529. Ragvaldsträsk 4. Anders Jonssons dotter Katarina (1727-1805) var gift med Erik Svensson på Bäck 7.

S. 534, 537. Hjoggböle 1. Jon Olofssons dotter Malin Jonsdotter är troligen identisk med en person med detta namn som var född 1680 och dog 1749. Hon var gift med Anders Jonsson på Risvattnet 1 i Nysätra socken. Familjen flyttade senare till Flarken 16. Se Agneta Olofssons bok Nysätra – byar och gårdar 1600-1800 s. 16 och 23. Makarna hade bl.a. barnen Benjamin (1701-03) samt Sara f. 1715, namn som finns på Hjoggböle 1. Sara är troligen identisk med den Sara Burman från Flarken som 1753 gifte sig med borgaren Israel Steckzen i Umeå stad och omgift 1767 med hovslagaren Petrus Volmer. Se Släktnamn i Umeå 1622-1820, Umeå 1984, s. 57. Olof Jonssons son Erik Olofsson Burman (1695-1759) bodde senare i Lycksele där sonen Olof Ersson Burman föddes 1743. Erik Olofsson Burman som var sockensnickare var gift med Anna Jonsdotter f. 1709 och makarna hade dessutom barnen Benjamin som föddes 1740 i Lycksele, Erik f. 1745, Britta f. 1747, Anna f. 1749 samt Jakob (1755-57). Familjen bodde 1745 i Djäkneböle i Umeå landsförsamling. Anna Jonsdotter flyttade 1782 från Djäkneböle till Umeå stad. Erik Olofsson kallar sig Burman enligt Uleåborg stads husförhörslängder. Han tituleras där snickare. Uppgift från Karl-Ivar Andersson i Skellefteå.

S. 538. Hjoggböle 3. Per Jonssons dotter Elsa var född 1671 och dog 1743.

S. 540. Hjoggböle 4. Lars Erikssons (1649-1740) dotter Mariet (1703-89) gifte sig inte till Piteå. Hon fanns kvar på gården till 1734, enligt AI:2. Men honkom sedan tillbaka enligt kommunionlängden 1730-50. Olof Larssons dotter Katarina (1721-99) gifte sig till Långträsk 1. Den första Katarina ska plockas bort.

S. 553. Falmark 3. Hans Nilssons son Anders var inte soldat på roten 39 Falk utan blev sedan bonde i Ragvaldsträsk.

S. 556. Falmark 5. Nils Jakobsson och Margareta Larsdotters dotter Katarina (1754-1828) blev gift på Bergsbyn 5. 2004-06-28.

S. 559. Falmark 9. Anna (Jonsdotter) som gifte sig till Ragvaldsträsk 8 var en syster till Sigrid Gabrielsdotter. Anna som hade fadersnamnet Gabrielsdotter var dotter till Gabriel Eriksson Falk. 2004-02-09. 

S. 560. Falmark 11. Hans Mosesson var född 1591 och inte 1621. Sonen Moses var 67 år i 1703 års mantalslängd. Per Mosesson (1727-1805) var gift för första gången med Sara Andersdotter (1725-52) från Norsjö 4. Han gifte sedan om sig med Anna Tomasdotter (1729-1808) från Långträsk 3.

S. 561. Falmark 12. Olof Jonsson hade även sonen Mats Olofsson Palm som blev bonde på Innervik 9 och 11. Skellefteå dombok 1683 s. 508v. Om namnet Palm se Skellefteå dombok 1679 s. 996r.

S. 565. Falmark 15. Jon Anderssons dotter Katarina (1745-1822) blev gift med Gabriel Gabrielsson på Skråmträsk 7. Beträffande dottern Sara f. 1739 har Indiko fel där man anger att hon kom från Storkåge 15. Hon finns i den mikrofilmade husförhörslängden AI:2 s. 286 kort 6/9. Där står det att hon gifte sig 1762 och blev soldathustru. Enligt fattigvårdsräkenskaperna har Jon Andersson har ett barn som gifter sig 1762. Men indiko har inte med Sara i sin husförhörslängd. I husförhörslängden finns en Sara Jonsdotter på Storkåge 15 som var född 1741. Men det finns inga noteringar om vart hon tog vägen. Det finns ingen notering om att hon skulle ha gift sig under perioden 1720-1770. Många faddrar till Sara Jonsdotters barn på roten 35 Holm kommer från Sjöbotten och inga från Storkåge. 2005-06-09.

S. 565. Falmark 16. Olof Persson Hurtigs son Per (1734-72) gifte sig 1758 med Sara Tomasdotter från Storkåge 2. Anders Olofssons hustru Lisa Hansdotter kom från Falmark 12.

S. 566. Falmark 18. Jon Olofsson f. 1721 hade ingen dotter Britta. Däremot fanns på gården troligen som piga Beata Johansdotter från Svarttjärn i Lövångers socken, som 1768 gifte sig med Nils Jakobsson från Storkåge 24. Korrekt uppgift finns hos Kenneth Mossberg och Agneta Olofsson.

S. 568. Falmark 20. Lilla Per Persson (ca 1640- före 1713) hade barnen Per f. ca 1665, Johan, Lisbeta f. ca 1673 som var änka efter soldaten Rasmus Fluur (  -1710) som varit soldat på roten 50 inom Lövångers kompani (uppgiften finns i 1714 års mantalslängd), Karin f. 1675 som stod för hemmanet i 1714 års mantalslängd och senare gift med soldaten Anders Nilsson Hybäck på roten 50 i Gummark samt Cecilia (Sissla) som fanns på gården i 1714 års mantalslängd och betecknades då som syster till pigan Karin. Per Persson f. ca 1665 hade barnen Ingrid f. 1688, Cecilia (Sissla) f. ca 1693 samt Per f. 1703. Per Persson f. 1703 står för hemmanet i 1724 års husförhörslängd, AI:1 och på gården fanns då modern Karin som var 56 år gammal, farmodern Karin 80 år, fastern Lisbeta 49 år samt hustru Ingrid 34 år och Sissla 29 år. De två sistnämnda är troligen systrar till Per. I Elof Lindmarks bok Byarna Holmsvattnet och Sjöbotten med närliggande nybyggen Istermyrliden, Sandviken, Långbacka, Wikdahl och Wikmyran, Skellefteå 1983, sidan 201 sägs att Per Persson f. 1665 hade barnen Ingrid, Sissla och Per. Denna uppgift tycks vara riktig. På gården finns i husförhörslängden 1724 även knekthustrun Karin Hybäck som var faster till Per (även om det inte står skrivet i längden) samt knekthustrun Anna Ryttare. På gården fanns även två ”söner” som var Per på 12 år och Erik på 9 år. De var barn till någon på gården, kanske hustru Ingrid. De flesta uppgifterna i husförhörslängden är från ca 1722. I samma längd står att Per Persson d.y.:s faster Lisbeta bor i Piteå med sönerna Per och Erik. Karin Persdotter och maken Anders Nilsson flyttade 1726 till Piteå. I familjen finns alltså 2 olika personer som heter Cecilia Persdotter. Den Cecilia som flyttar till Piteå 1727 kan inte vara dotter till Per Persson f. ca 1640 och Karin Hansdotter eftersom Karin Hansdotter då skulle ha varit för gammal för att bli mor. Detta har helt riktigt påpekats av Tomas Carlsson. Den Cecilia som finns på gården 1724 är enligt skrivningen allt av döma syster till Per Persson f. 1703. Lisbeta Persdotter f. ca 1673 var inte gift med Könik Persson från Falmark 13 och hade följaktligen inte sonen Erik Fahlman. 2004-04-01.   

Enligt sammanställningen Register till Piteå lfs H I:1 bilagor till kyrkobokföringen 1717-1749 som finns på Kunskapskällan på Skellefteå museum – kopior av registret är utfört i Landsarkivet i Härnösand, förteckning I:54/1971 – så flyttade Cecilia Persdotter från Falmark in till Piteå 5/2 1727 samt 29/9 samma år. Möjligen gifte sig Cecilia 1727 med fångvaktaren och färjkarlen Johan Gabrielsson i Öjebyn. Cecilia var enligt Piteås kyrkböcker född ca 1684. Uppgifterna om Cecilias giftermål i Piteå kommer från Tomas Carlsson i Piteå. Cecilia nämns i husförhörslängden AI:1 i Skellefteå från 1724, s. 145.

S. 580. Rönnbäcken 2. Anders Anderssons (1647- ca 1727) son Nils ska plockas bort. Uppgiften är sannolikt felaktig. Anders Anderssons hustru Elsa Nilsdotter kom från Lappvattnet 2 i Burträsk socken och hade tidigare varit gift med Daniel Olofsson på Storkåge 1. Jon Anderssons hustru Britta Olofsdotter var född 1685 och inte 1675. Hon blev alltså 91 år gammal.

S. 582. Tjärn 1. Per Jonssons dotter Sara f. 1670 blev gift på Tåme 4.

S. 586. Tjärn 3. Göran Larsson gifte sig första gången 1661 och gifte om sig 1685 med Margareta eller Mariet Danielsdotter från Storkåge 1 som tidigare var gift på Tuvan 3. Se Skellefteå dombok 1704 s. 687r och 1705 s. 322r. Lars Larssons son Jonas var född 1714 och flyttade till Frostkåge 11, inte Frostkåge 9.

S. 587. Nils Nilssons (1729-1805) son Nils f. 1754 var soldat på roten 33 Tjärnström och dog 1789.

S. 588. Tjärn 5. Olof Larsson Degermans dotter Britta var född 1685 och inte 1675.

S. 590. Böle 1. Lars Perssons (1655-1722/24) dotter Maria f. 1707 flyttade till Piteå socken 1728 och gifte sig troligen med Mats Johansson Skomakare i Arnemark. Hon tjänade 1724 piga hos Erik Svensson i Kusmark. Hon är dock sannolikt inte identisk med den Maria gätarpiga f. 1715 som finns på den gården i AI:2. Maria gätarpiga flyttade ut ur socknen 1732.

S. 592. Böle 1. Karin Larsdotter fick 1720-21 dottern Elisabet med karelske korpralen Johan Mallén eller Mallor. Skellefteå dombok 1721, 70v. Möjligen är Elisabet Johansdotter identisk med den person med detta namn som gifte sig med Sven Tåman på roten 2. År 1722 fick Karin Larsdotter med samme far dottern Kerstin som föddes 14 dar efter midsommar. Skellefteå dombok 1722, 206r.

S. 595. Böle 3. Johan Johanssons dotter Britta blev nybyggarhustru i Liden vid Varuträsk och Klintforsliden, inte i Liden vid Skråmträsk. Med tack till Lennart Kågedal i Uppsala.

S. 597. Böle 5. Margareta Johansdotter Degerman var änka efter Jakob Andersson (1691-1741) från gården och han hade varit soldat på roten 28 Åberg. Fler barn finns under roten 28 Åberg.

S. 599. Böle 7. Herman Nilssons dotter Margareta var född 1729 och dog 1809. 

S. 600. Böle 8. Nils Perssons son Sven Nilsson Bolin gifte sig med Elisabet Larsdotter Bjur från Risön.

S. 601. Böle 9. Enligt Kenneth Awebros artikel Ett arbetsår vid Luleå silververks gruvor under 1600-talet som finns i Släktforskarnas årsbok 1991 s. 100 finns 1673 en bergsknekt Olof Johansson Skryt i Böle som skulle kunna vara en son till Johan Andersson Skryt. Johan Andersson Skryt finns på Kyrkobordet 1659-1671. Anna Skryt som kan vara änka efter Johan Andersson Skryt bor på Kyrkobordet 1678-1686. Olof Johansson Skryt kan vara identisk med den person med detta namn som sedan var gruvfogde vid Luleå silververk. Olof Johansson Skryt var brukssoldat och bodde på Kyrkobordet i Luleå 1682-1685 men 1686 bor han på Kyrkobordet i Skellefteå socken. Olof Johansson Skryt tituleras senare bruksfogde och var gift med Brita Persdotter Agrelia (möjligen från Åker i Roslagen). Skryt som bodde i Luleå socken avled 1730-11-04, enligt en uppgift som troligen är fel. Agrelia gifte sig 1715 med klockaren i Luleå Hans Persson. Barn: Johan Norman f. 1674-1738-11-21, Anders Olofsson f. 1685-86, d. 1707-01-04, Per Olofsson f. 1702-04, Cecilia Olofsdotter Norman f. 1686-03-11, d. 1765-11-26 gift med Jöns Hansson på Alvik 15 i Luleå socken. Uppgift från Gösta Bergman i Halmstad 2008-09-19.

S. 610. Morön 2. Nils Jakobsson f. 1702 har ett ovisst ursprung. Inga nära släktingar finns med som faddrar när barnen Erik föds 1726 och Anders föds 1729. Sonen Jakob f. 1724 saknas i födelseboken. En person som är fadder bägge gångerna är Carl Spännare som arrenderade ett hemman på Morön. Carl Spännare kan möjligen vara ryttare från Nyland i södra Finland. Nils Jakobsson kan ha ett liknande ursprung. Han står inte som finskspråkig i husförhörslängden så hans modersmål bör ha varit svenska. Att inga nära släktingar står som fadder är ett indicium på att han inte var född i Skellefteå socken. Tyvärr saknas födelseboken för Skellefteå åren 1702-1704. I domboken 1723 s. 327r framgår att Nils Jakobsson var dräng 1722 hos Lars Larsson på Tjärn 3.

S. 610 Morön 2b. Olof Nilssons hustru Sara Johansdotter var född 1725 och inte 1724. Sonen Nils f. 1754 var gift med Margareta Andersdotter f. 1760 från Morön 3. Sonen Johan var född 1761 och inte 1760. 

S. 611. Morön 3. Jon Persson Dickers hustru Anna har fadersnamnet Holgersdotter eller Helgesdotter. Hans far kallas både Holger och Helge. 2008-01-10. Olof Anderssons hustru Margareta Nilsdotter var född 1706 enligt AI:2. Olof Andersson dog 1753 enligt samma källa.

S. 614. Morön. Gert Erikssons hustru Maria Persdotter var född 1715. Familjen flyttar till Morön 1744. Tidigare bodde familjen i Varuträsk.

S. 624. Hedensbyn 8. Holger Anderssons son Anders Holgersson uppges i AI:2 vara född 1698 och i AI:3A år 1695.

S. 625-626. Hedensbyn 9. Daniel Anderssons son Per f. 1725 blev soldat på roten 90 Kuse (inte på roten 10 Vikberg).

S. 634. Risön. Lars Larsson Bjurs dotter Elisabet heter Elin enligt domboken 1688/748r och detta torde vara hennes riktiga namn. Hon var gift med Samuel Nilsson Bure ( -1687) från Bureå 5 vilken blev borgare i Piteå stad. Elin kallas även Helena. Hon gifte om sig med Sven Nilsson Bolin från Böle 8 som efter giftermålet blev borgare i Piteå stad.

S. 639. Tuvan 3. Anders Persson var gift med Mariet eller Margareta Danielsdotter från Storkåge 1. Hon dog inte 1684 utan gifte om sig till Tjärn 3.

S. 648. Bergsbyn 5. Johan Johansson Nyman (1736-1805) gifte om sig 1780 med Katarina Nilsdotter (1754-1828) från Falmark 5.

S. 649. Bergsbyn 7. Nils Ambrosiusson hade möjligen sonen Johan Nilsson Burman f. ca 1628, d. 1698, som flyttade till Överkalix där han köpte ett hemman i Grelsbyn 1678. I Kalix domböcker 23 november 1678, 18-19 augusti 1679, 24 mars och 4 december 1680 finns uppgiften att han kom från Skellefteå socken. Johan Nilsson Burman nämns med hustru 1665-78 vid Kengis koppar- och järnbruk vid Svappavaara kopparbruk, enligt Kenneth Mossbergs mantalslängder för Torneå socknar. Åren 1667-1671 benämns han gruvdräng. Med tack till Leif Boström i Täby. Att märka är att Nils Ambrosiusson var inblandad i driften av Kågeträsk gruva på 1620-talet, så Johan Nilsson Burman kan där ha förvärvat sin kunskap i gruvdrift. Mårten Jonsson (ca 1619 – tidigast 1708) hade troligen även dottern Kerstin Mårtensdotter (1660-1747) vilken blev gift på Yttervik 5. Hon hade en son Benjamin, ett namn som finns på Hjoggböle 1, där Mårten Jonsson var född.

S. 650. Bergsbyn 8. Hemmanet som kom till ca 1769 genom en delning av Bergsbyn 7 ska betecknas som Bergsbyn 7b.

S. 651. Bergsbyn 9. Hemmanet ska heta Bergsbyn 8.

S. 653-655. Furunäs 2 är den äldsta gården och Furunäs 1 kommer till 1625 efter en delning av Furunäs 2. Detta bekräftas av 1648 års karta över Furunäs.

S. 657. Ursviken. Från byn har grundats nybygget Skackträsk, inte Skatträsk.

S. 666-668. Det hemman som i Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650 och Skellefteå socken 1650-1790 kallas Ytterursviken 5 ska vara Ytterursviken 6 fram till ca 1725. Ytterursviken 6 ska vara Ytterursviken 6. Ytterursviken 5 kommer alltså till 1725 efter en delning av Ytterursviken 6. Det som finns under Ytterursviken 5 efter 1725 är verkligen Ytterursviken 5.

S. 674. Innervik 4. Anders Olofsson f. 1694 var gift med Kerstin Persdotter och inte Svensdotter. Familjen flyttade till Lycksele 1768 där de bodde i Hornmyr. Sonen Anders Olofsson var född 1733 och inte 1734. Olof Anderssons mor ”Cherstin Persdotter” dog i Hornmyr 1777, 80 år gammal i gulsot. Med tack till Sven-Erik Johansson. Anders Olofsson var aldrig ägare till gården i Innervik utan tituleras dräng och inhyses. 2006-08-02.

S. 675. Innervik 5. Jon Nilsson kom inte från Innervik 3. Han var en son till Nils Jonsson från Varuträsk 2 och Karin Nilsdotter. Karin Nilsdotter gifter sedan troligen om sig på Innervik 5. Nils Jonsson hade varit soldat. Olof Persson (1680-1751) var inte far till Britta f. 1729 och Johan f. 1730. Deras far var Nils Johansson Skotte på roten 12.

S. 677. Innervik 7. Per Nilssons hustru Karin Johansdotter var inte från Drängsmark 2. Möjligen är hon från Innervik 11 och dotter till Johan Andersson. Kerstin Persdotter som gifte sig ca 1670 var möjligen dotter till Per Persson från Drängsmark 2. Se dombok 1729 s. 29v.

S. 676-677. Innervik 7 och 8. Det ursprungliga hemmanet är Innervik 8 och Innervik 7 tillkommer ca 1754 efter en delning. Ägarna till Innervik 7 före Olof Nilsson (1726-1802) ska föras till Innervik 8.

S. 677-678. Innervik 9. Mats Olofsson Palm var svåger med Herman Svensson på Ersmark 8. Skellefteå dombok 1679 s. 996r. Mats Olofsson ägde inte Innervik 11 1689-91. Se mera nedan. Mats Olofsson Palms första hustru dog och de omyndiga barnens arv som var 8 daler och 8 skilling silvermynt hade tagits om hand av Palms bror Johan Olofsson Palm enligt en skrift av den 28 januari 1668. Johan Olofsson Palm skulle ge 2 skäl korn årligen i ränta. Men 1675 hade han ångrat sig och ville inte ge någon ränta. Rätten dömde Johan Olofsson Palm att betala de 5 skäl korn som han var skyldig. Eftersom han inte längre ville behålla arvet skulle han lämna tillbaka det till Mats Olofsson Palm. Dombrevet från den 6 juli 1675 finns i Innerviks byaarkiv, artikel i Nordsvenska dagbladet på 1950-talet av överlärare O. Hedlund, Skellefteå museums klipparkiv. 2004-04-02.

S. 679-680. Innervik 11 och 12. Det ursprungliga hemmanet är Innervik 12 och Innervik 11 tillkommer ca 1757 genom en delning av Innervik 12. Alla ägare i boken under Innervik 11 ska föras till Innervik 12. S. 679 Innervik 11. Rad 3-4. Stryk att Kerstin Nilsdotters ägde hemmanet 1680-90. På sidan 680 finns hennes ägartid specificerad. Mats Olofsson ägde inte Innervik 11 1689-91 utan han dog 1688. År 1687 står Mats Olofssons namn med i mantalslängden men det finns ingen bonde på gården så han är kanske för gammal eller han fungerar inte som husbonde. År 1688 står Mats Olofssons änka med i mantalslängden. Enligt Skellefteå räkenskapsbok 1686-97, 1709-14, begrovs Mats Olofsson Palm 24 november 1688 och vid detta tillfälle gavs 5 daler till de fattiga.

Tillägg 2007-12-11 från Ingrid Jansson: Mats Palm hette en borgare från Piteå som 1656 var med på Daniel Olofssons skuta från Piteå som förliste i Öregrundsbotten på väg till Stockholm. Mats Olofsson Palm. Palm hamnade tillsammans med borgarsonen Michel Andersson och Anders Jönsson från Skellefteå socken i Fiskö i Kumblinge socken. Dombok 1657 16/10, s. 11, samt 1657 15/6 s. 74. Mats Olofsson i Staden gav 1661 4 daler till kyrkan efter hustrun som hade dött. Något senare samma år gav han 2 daler efter ett barn som dött enligt Skellefteås kyrkoräkenskaper.

S. 681. Innervik 13. Måns Olofssons dotter Anna (1736-1818) blev gift på Hedensbyn 9. 2004-04-13.

S. 685. Innervik 18. Sergeant Lars Tomasson sålde gården den 4 oktober 1652 till Sven Nilsson för 500 daler kopparmynt. Köpet uppbjöds på tinget den 18 november 1668, 6 september 1669 samt 27 januari 1670. På tinget den 15-19 augusti 1672 meddelade Skellefteå häradsrätt fastebrev för hemmanet. Fastebrevet finns i Innerviks byarkiv, artikel i Nordsvenska dagbladet på 1950-talet av överlärare O. Hedlund, Skellefteå museums klipparkiv. 2004-04-02. 

S. 686. Innervik 19. Pål Persson Ryttare har ingen dotter som heter Margareta f. 1704.

S. 689. Yttervik 1. Per Jonsson kom från Yttervik 6.

S. 691.Yttervik 2. Sven Nilsson (1600-58) har ingen son med namnet Anders. Flytta uppgifterna om honom till Sven Nilsson (1655-1746) nedan.

S. 693. Yttervik 5. Per Svensson gifte om sig 1663 med Britta. Hans första hustrus namn är obekant. Sven Perssons son Benjamin var född 1710 och inte 1705. Sven Persson hade dottern Sara f. 1709 och inte sonen Sven. Sven Perssons hustru Kerstin Mårtensdotter (1660-1747) kom troligen från Bergsbyn 7 och var dotter till Mårtens Jonsson, vilken var född på Hjoggböle 1. Namnet Benjamin finns på den gården.

S. 696. Yttervik 7. Jakob Olofssons dotter Kerstin f. 1728 gifter sig 1760 i Vindelgransele i Lycksele socken med Jonas Jonsson och avlider 1769.

S. 702. Bureå 4. Rolf Bengtsson i Bureå uppger att Olof Tornstedt egentligen hette Olof Törnstedt. Han var häradshövdning i Uleåborg från 1719 och blev avsatt 1726. Uppgiften finns i en bok om rättsväsendet i Finland under 1700-talet -  von Koskull, Walter, Finlands rättsväsen under stora ofreden, Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk, utg. av finska vetenskaps-societeten, h. 15, no 3, Helsingfors 1952. Möjligen kom även Hindrick Hansson, som fanns ett tag på Bureå 4 från Uleåborg. Han blev sedan bonde på Lillkågeträsk 2. Olof Törnstedt skrevs in 1711 i Västerbottniska nationen vid Uppsala universitet enligt Erik Modens och E.N. Söderbergs Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar s. 110. Törnstedt som då kallar sig Olaus Törnstedt blev sedan domare i Österbotten. Han torde ha varit född i Västerbotten. Tom Juslin i Umeå har funnit att Olof Törnstedt hade patronymikon Eriksson och var gift med 1) Maria Sofia Solberg och
2) Magdalena Elisabeth Tigerstedt, som hade sin härstamning i Sursillsläkten. Hon dog i Sundsvall 14.1.1768. Enligt Sursillboken  var Olof Törnstedt född i Västerbotten (!) och han var student i Uppsala 1711, askultant vid Svea hovrätt och häradshövding 1719. Han dog 1737. Tom Juslin säger att han troligen hade sitt ursprung i Torneå, där det finns många borgarsläkter som har prefix på Torn- eller Törn, och som ju enligt gammal indelning var Västerbotten.

S. 702. Bureå 5. Nils Jonssons son Olof Bure blev borgare i Piteå stad liksom Samuel Bure ( -1687). Samuel Nilsson Bure var gift med Elin Larsdotter Bjur från Risön.

S. 706. Bureå övriga. Mikael Mikaelsson var född 1693. Se vidare under Åbyn 3.

S. 712. Burvik 3b och Burvik 4. Burvik 3b i Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650 ska vara Burvik 4. Lars Nilsson f. 1611 som redovisas under Burvik 3b är ägare på Burvik 4 liksom alla ägare på Burvik 4 från Olof Andersson Båtsman och framåt. Hustru Sigrid och Jakob Jonsson på Burvik 4 är ägare till ett hemman som läggs ner. Vi kan kalla hemmanet Burvik e. På detta hemman finns även Olof Jonsson som redovisas under Burvik 3b.

S. 714. Burvik 5. Johan Nilsson var inte från Bäck 10 utan från Gummark 6 och han var gift med Britta Jonsdotter f. 1693 från Kyrkobordet. Hennes ursprung finns i AI:2. Där hänvisas till sidan 400 som är Kyrkobordet. Men jag hittar henne inte på den sidan. Makarna flyttade 1733 till Hortlax i Piteå socken. Johan Nilsson var död 1738.

S. 730. Bäck 9. Olof Andersson kom från Bäck 4 men ägde inte hemgården 1756-87.

S. 731 Bäck 10. Johan Nilsson var inte ägare till Burvik 5.

S. 731 Bäck 11. Gästgivargården låg i Övre Bäck inom Skellefteå socken. Benämningen Daglösten och Lösten på Bäck 10 och 11 är benämningar som förekommer på det nuvarande Övre Bäck under 1600-talet och 1700-talet i olika handlingar. 2005-01-14. Karl Olofsson var inte en son till Olof Eriksson utan han var gift med en dotter till Olof Eriksson. Moses Eriksson var ogift och bodde med sin ogifta syster. Lövångers dombok 1683, vintertinget den 26 mars, mål 8. 2005-07-01.

S. 736. Prästbordet – Kläppen. Nils Sandmans son Johan f. 1768 dog 1844 i Aspeå i Nordmalings socken.

S. 741. Prästbordet, Löten. Lars Wallmarks hustru Anna Margareta Rusk hade fadersnamnet Zackariasdotter och var dotter till länsmannen Sven Sundströms hustru Margareta Klingberg i hennes första äktenskap med vaktknekten Zackarias Rusk från Lövånger. Se s. 746. Anna Margareta Rusk var född och bodde de 6 första åren i Umeå socken.

S. 743. Prästbordet, Brännan. Arvid Tillberg gjorde 2 resor till Skänninge i Östergötland år 1772. Han gjorde följande år en resa till Skänninge och tillbaka: 1782, 1784, 1785, 1788, 1794 samt 1796. År 1797 åkte han till Skänninge i september men han kom aldrig tillbaka. Källa: Passjournaler från Västernorrlands och Gävleborgs län. Med tack till Karl-Ivar Andersson i Skellefteå.

S. 744. Prästbordet, Brännan. Gabriel Hedlunds dotter Anna Magdalena (1776-1823) var gift med Olof Sundqvist (1776-1809) från Sunnanå 2 som var sjöman, skeppare, kapten och borgare. Hon gifte sedan om sig med sjömannen, sockenskomakaren och vaccinatören Jonas Landström (1791-1853) som var inflyttad till socknen.

S. 746. Prästbordet, Körran. Anna Margareta Rusk (1738-1812) var dotter till Margareta Klingberg i hennes första giftermål med vaktknekten Zackarias Rusk från Lövånger. Makarna gifte sig i Umeå. Uppgifterna om Sven Sundström, Margareta Klingberg och Anna Nilsdotter finns i Skellefteå kommunionlängd DII:2, 1753-70, s. 275.

S. 749. Kyrkobordet, organister. Gabriel Rönnberg tjänstgjorde 1728- ca 1740 och flyttade sedan till Österbotten. Dödsåret 1756 är fel och gäller efterträdaren Israel Tiderstedt.

S. 751. Prästbordet. Petrus Jonae Linnerius (1616-56) var gift med Margareta Plantin, inte Magdalena.

S. 757. Prästbordet. Översta raden. Maria Fredrika blev inte gift med, utan blev mor till Gustav Eriksson. Per Rudholm med hustru flyttade 1788 till Brände i Nysätra socken och makarna stannade där till deras död. Deras söner utom 2 stycken flyttade till Skellefteå.

S. 769. Selet 2. Josef Christierssons son Jon var född 1759 (inte 1739).

S. 770-771. Stormark. Trots häradsrättens avslag till nybygget tillät landshövdingen Östen Tapper och Jonas Vallon att uppta var sitt nybygge, för vilka de skulle njuta tio års frihet åren 1767-76. Men sedan upphävdes beslutet av Svea hovrätt. Tack till Henry Lindmark för uppgifter.

S. 775. Granbergsträsk. Anders Jonsson från Kusmark 14 ägde även Klutmark 8 (senare rättat till Klutmark 9).

S. 780. Klockträsk. Lars Jonsson var ägare ännu 1780 enligt mantalslängden. År 1785 ägdes nybygget av sonen Johan Larsson. År 1790 var nybygget delat och ägdes av bröderna Johan och Lars Larsson. Lars Larsson ägde sin del ännu 1801 men 1802 var Adolf Olofsson från Bjurvattnet 3 ägare till hemmansdelen. Lars Larsson flyttade till Strömfors.

S. 782. Melsträsk. Jonas Jonssons hustru Katarina Andersdotter kom från roten 111 Skräddare i Frostkåge. Se om roten 111 Skräddare nedan.

S. 800. Flocktjärn. Olof Olofsson (1747-1825) kom från Gärdsmark 1 och var gift med Sara Jakobsdotter (1752-1830) från Varuträsk 2. Sonen Johan Olofsson Stenmark, som blev sockenskomakare på Prästbordet, föddes i Flocktjärn den 18 oktober 1785. Olof Olofsson blev senare torpare i Gärdsmark. Den Johan Jakobsson som 1790 var nybyggare i Flocktjärn kan vara en bror till Sara Jakobsdotter.

S. 804. Krångfors. Anders Olofsson (1744-1815) var gift med Karin Andersdotter som var en dotter till Anders Andersson och Malin Jakobsdotter i Krångfors. Se Skellefteå kommunionlängd 1771-1788 DII:3 om Krångfors. Där står Karin Andersdotter som dotter till Anders Andersson. Hon var alltså inte från Pjäsörn. Karin Andersdotter sägs även enligt muntlig tradition ha varit en dotter till Anders Andersson och Malin Jakobsdotter.Uppgift från Karin Forssell i Krångfors. 2005-09-28.

S. 820 Lidsträsk. Mikael Olofsson var född 1702 eller 1703 och hans hustru Karin 1705.

S. 820. Mensträsk. Gabriel Gabrielssons hustru Katarina Johansdotter kom från Långträsk 3.

S. 825. Svansele 2. Olof Olofsson f. 1790 var son till Olof Olofsson i Svansele. Uppgiften att han skulle vara en son till Olof Olofsson i Varuträsk kommer från ett brev år 1954 från Olof Simeon Stenlund f. 1892 från Rålund. Brevet var ställt till en släkting som hette Maurits och bodde i Hällefors. Stenlund redovisar ingen källa för sitt påstående. Han skriver också oriktigt att Olof Olofsson från Varuträsk fick barn med sin fästmö Lisa Nilsdotter när han var 16 år och att de sedan gifte sig och flyttade till Svansele. Olof Olofsson på Svansele 2 var gift med Lisa Nilsdotter och hon gifte sedan om sig med en Johan Johansson. Ernst Westerlund skriver i sin bok Från Finnsele till Dragnäs om bebyggelsen i Svansele och uppger där att folktraditionen berättat att en Olof Olofsson flyttade in till byn från Varuträsk i slutet av 1700-talet. Han skulle ha köpt jord av en Anders Eriksson. Men källmaterialet visar klart att Olof Olofsson som kom från Långträsk 2 bytte bort sitt hemman i Hemmingen och kom till Svansele 1780. Den tidigare ägaren till gården hette Anders Persson. Sannolikt bygger Stenlunds brev på folktraditionens felaktiga uppgifter. Det har inte gått att visa att Olof Olofsson från Varuträsk någonsin varit dräng i Svansele. Nu finns det brister i husförhörslängderna för Svansele men enligt kyrkböckerna för Varuträsk tycks inte Olof Olofsson ha flyttat från den byn. Olof Olofssons i Varuträsk familj flyttade till den byn från Bergsbyn ca 1786.

S. 829. Roten 1 Gädda. Lars Johansson f. 1705 var troligen en son till Johan Jönsson på Ersmark 14 och hans hustru Margareta som efter makens död ägde gården 1710-1714 och var ägare till Kusmark 23 åren 1714-1716. Det finns en koppling till Bäck eftersom Rasmus i Bäck var fadder när Lars föddes 1705. Margareta kan vara identisk med den Margareta Nilsdotter (1685-1760) som ägde Bäck 3 1722-1724. Margareta Nilsdotter kunde eventuellt vara en syster till Rasmus som sannolikt är identisk med soldaten Rasmus Nilsson på roten 3 Bäck. Rasmus Nilsson bör ha en koppling till Lövånger där namnet Rasmus förekommer. 2004-03-26.

S. 832. Roten 4 Nyman. Nils Olofsson (1768-90) blev inlagd på Umeå lasarett 9 oktober 1790 och dog dagen därpå.

S. 834. Roten 7 Brant. Nils Nilssons hustru Maria Jonsdotter kom från Yttervik 6. Jon Jonsson (1741-1819) kom från Yttervik 6.

S. 840. Roten 13 Ros. Anders Jonsson f. 1742 från Innervik 15 gifte sig 1764 enligt AI:2. Han är troligen identisk med den Anders Jonsson som var soldat på roten 48 Krus/Södermark 1763-70. Namnet, födelseåret och det fakturm att han gifte sig 1764 stämmer överens. Möjligen är Anders Jonsson far till Maria Andersdotter Rosengren f. 1764 som 1782 gifte sig med Johan Johansson Viklund i Öjebyn. Men Maria finns inte i födelse- och dopboken eller i andra kyrkoarkivalier i Skellefteå socken. Det skulle kunna tänkas att hon var Anders Jonssons dotter utom äktenskapet och att hon inte finns med i födelse- och dopboken. Anders Jonsson Södermarks son Jonas flyttade ut ur socknen 1788, möjligen till Piteå socken.

S. 845. Roten 18 Trumpetare. Jon Larsson f. 1739 grundade nybygget Skackträsk, inte Skatträsk.

S. 845. Roten 19 Lekatt. Efter 1768 ingick i roten hemmanen Bergsbyn 3, Hedensbyn 9, Furunäs1 samt Furunäs 3. 2004-02-27. 

S. 852. Roten 26 Skytt. Lars Andersson (1765-90) lades in på Umeå lasarett 11 oktober 1790 och dog sedan.

S. 853. Roten 28 Åberg. Jakob Andersson var gift med Margareta Johansdotter Degerman från Degerbyn 4. Hon var inte den Margareta Johansdotter som varit gift med Hans Johansson på roten. Jakob Andersson och Margareta Degerman hade även dottern Katarina som föddes 1742 den 25/4 efter faderns död. Jakob Andersson var inte från Böle 5 utan kom från Bodbyn 2 i Burträsk socken, se dombok 1742 s. 187r.

S. 854. Roten 29 Rot. Johan Olofssons hustru Margareta Hermansdotter var född 1729.

S. 855. Roten 30 Skarp. Lars Johanssons hustru Kerstin Andersdotter var född 1712 och dog 1800.

S. 859. Roten 33 Bergskråva. Nils Nilsson (1754-89) kom från Tjärn 4.

S. 859. Roten 34 Strykare – Storman. Johan Andersson f. 1726 dog 1782 (och inte 1779). Husförhörslängden AI:3b är något svårläst men den går att tolka till 1782, ett år som även anges i fattigvårdsräkenskaperna och i kommunionlängden.

S. 862. Roten 37 Humla. Benjamin Svensson var inte född 1705 utan det riktiga födelseåret är 1710.  Per Persson Holmbergs son Per f. 1763 är inte identisk med Per Brännare på roten 109. Per Persson f. 1763 gifter sig 1790 och finns på roten i Holmsvattnet i husförhörslängden 1771-1800, men försvinner sedan.

S. 864. Roten 39 Falk. Jon Persson var ägare till hemgården efter 1748, inte efter 1718.

S. 865. Roten 39 Falk. Olof Olofssons hustru Maria Johansdotter hade tidigare varit gift med Anders Nilsson på roten 42 Storm. Makarna hade barnen Britta (1756-1833) som gifte sig 1785 med Anders Eriksson (1761- ) och flyttade till Böle 2 samt Olof Falk (1758- ) som blev sågställare i Helleström i Piteå socken. Anders Hansson var född 1751 (inte 1754), och kom från roten 106 Skråma/Storfeldt och inte från Falmark 3. Med tack till Sten Lundgren.

S. 867. Roten 42 Storm. Nils Nilssons hustru Margareta Nilsdotter bodde på Falmark 4 åren 1745-50. Anders Nilsson (1721-47) var gift med Maria Johansdotter (1721-1800) och makarna hade barnen Anna (1743-93) som gifte sig med soldatsonen Jakob From från Norsjö och makarna bosatte sig i Storkåge, Marta (1745-1819) som gifte sig 1774 med Sven (1735-89) och makarna flyttade till Frostkåge samt Moses (1746- ) som blev soldat i Mjödvattnet i Burträsk socken på roten 71 Fågel inom Lövångers kompani. Uppgiften om Moses finns i Skellefteå tingslags bouppteckning 1800 31/1 FII:1 efter Maria Johansdotter. Maria Johansdotter gifte om sig med Olof Olofsson (1726-59) på roten 39 Falk. Maria Johansdotter var med största sannolikhet dotter till Mariet Andersdotter på Falmark 4 och flyktingen Johan Isaksson från Nykarleby socken i Österbotten, se Skellefteås dombok 1722 s. 203v. Maria var född på hösten 1721. Johan Isaksson var båtsman med namnet Sundman och marscherade med sin enhet mot Stockholm. Under marschen dit rymde han och arbetade sedan som dräng hos änkan Mariet Andersdotter i Falmark. Johan Isaksson gifte sig sedan med båtsmansänkan Elisabet i Nykarleby. Maria Johansdotter bodde på Falmark 4 1736-ca 1740, 1742-45 och 1748-50.

S. 869. Roten 43 Ryttare. Jon Samuelsson var troligen en son till Samuel Jakobsson på roten 48 Krus. Sonen Per Jonsson f. 1757 var soldat på roten 43 Lättvist i Svarttjärn i Lövångers kompani åren 1778-1807.

S. 871. Roten 45 Gärs. Sven Persson Gärs var född 1722 och dog 1762.

S. 874. Roten 48 Krus. Samuel Jakobssons son Jonas f. 1731 blev troligen soldat på roten 43 Ryttare. Samuel Jakobsson fanns 1724 som knektämne på Ragvaldsträsk 2. Inga av hans syskon är faddrar till hans barn. Möjligen kan han komma från Burträsk socken. Anders Jonsson (1743-70) kom troligen från Innervik 15 och hade varit soldat på roten 13 Ros.

S. 877. Roten 52 Styv. Per Arvidsson kan ha kommit från Ostvik 9. Hans fadersnamn Arvid var mycket ovanligt och passar nästan enbart på detta hemman. 2007-12-11 från Ingrid Jansson.

S. 879. Roten 55 Grubb. Johan Johansson Grubb ägde hemgården 1686-1718.

S. 883. Roten 59 Bur. Anders Johansson (1695-1717) var från Medle 3, inte Medle 2. Han ägde hemgården 1703-14 men gården brukades efter 1714 av hustru Margareta. I 1715 års generalmönsterrulla står att Anders Johansson var 18 år gammal och ogift. Den uppgiften måste vara felaktig. Soldaten på rote 60 har samma uppgift. Här kan en felskrivning ha skett. Hustru Margareta var född 1676 och maken torde vara i ungefärligen samma ålder. Han tog över gården 1703.

S. 885. Roten 61 Rut. Roten bytte namn till Rutfelt 1757. Östen Rut var soldat på roten 1703, enligt kartan över byarna i Norsjötrakten. Per Persson Rutfelt var född i Östanbäck och bodde där i 16 år, enligt domboken vid lagmansrätten i Piteå den 20 juni 1772. Målet gällde ön Bergskäret mellan Östanbäck och Ostvik. Per Persson Rutfelt var sannolikt soldatson eftersom bönderna och deras familjer finns med i husförhörslängden 1720-70, vilket inte soldaterna gör. En tänkbar far till Per Persson Rutfelt är soldaten Per Jonsson på roten 109 Brännare. Han var andra gången gift med Margareta Persdotter ( -1766) som möjligen är identisk med Malin Persdotter som troligen var mor till Per Persson Rutfelt. Nils Andersson f. 1748 var gift med Anna Zackrisdotter f. 1754 som kom från Bygdeträsk 3 i Burträsk socken. Se Skellefteå kommunionlängd 1771-1778 DII:3 över Hemmingen. 2005-09-28.

S. 887. Roten 63 Norman. Tomas Eriksson (1694-1771). Uppgiften att Tomas Eriksson vid 45 års ålder hade 23 tjänsteår syftar på efterträdaren Mikael Olofsson. Med tack till Sten Lundgren.

S. 889. Roten 65 Nordström. Johan Johansson f. 1752 var soldat på roten 1779-89 och han kom från Blåbergsliden i Burträsk socken och var i början av 1770-talet dräng i Hemmingen. Han gifte sig 1782 med Anna Andersdotter f. 1759 från Bastuträsk 2. Makarna flyttade 1804 till Stennäs i Fredrika socken (Åsele lappmark) och sedan till Holmsjö i samma socken. I familjen fanns barnen Johan f. 1783, Anders f. 1785, Gustav f. 1791, Marta Lena f. 1793, Samuel f. 1795, Nils f. 1798 samt Fredrik f. 1800.

S. 894. Roten 72 Bäcker. Jon Andersson f. 1721 som dog 1781 var gift med Margareta Nilsdotter (1723-1812) från Drängsmark 13 – och inte från Böle 1. Jon Andersson kom egentligen från Klutmark 9 – kallas i boken felaktigt för Klutmark 8, men fadern ägde tillfälligt Klutmark 4. 2005-08-24.

S. 895. Roten 72 Bäcker. Anders Andersson Högberg (1767-1825) blev inlagd på Umeå lasarett 12 oktober 1790.

S. 895. Roten 73 Duva. Lars Johanssons (1699-1741) dotter Elsa var född 1734 och hon gifte sig till Ersmark 11.

S. 897. Roten 75 Orre. Anders Johansson som var från Medle 2, och inte från Medle 3, var soldat 1712-14. Han tog avsked den 12 februari 1714. Anders Eriksson Medelströms hustru Margareta Olofsdotter (1733-1809) var född på Bäck 6 och gifte sig 1768 med Anders Andersson på Frostkåge 5.

S. 900. Roten 78 Hägg. Sven Andersson Häggs son Anders (1699-1736) blev bonde på Storkåge 13. Jakob Nilsson f. 1720 var från Drängsmark 13 och han var född 1721 och dog 1793. 2004-09-27. 

S. 903. Roten 80 Bjur. Lars Anderssons hustru Kerstin Jakobsdotter (1731-1814) kom från Varuträsk 3.

S. 904. Roten 81 Håman. Jakob Eskilsson var född 1726-10-05 i Öjebyn, Piteå socken. Han dog i Missenträsk 1796 enligt Arvidsjaurs husförhörslängd AI:2.

S. 906. Roten 83 Knipa. Jon Jonsson (1757-90) lades in på Umeå lasarett 11 oktober 1790 och dog sedan.

S. 912. Roten 90 Kuse. Per Danielsson var från Hedensbyn 9. Han var född 1725 och inte 1724.

S. 913. Roten 92 Skryt – Skogsman. Rotetorpet ligger i Storkågeträsk från 1695 och finns säkert kvar där 1753. År 1770 bor soldaten i Kusmark enligt husförhörslängd AI:3a. Flyttningen kan ha ägt rum 1768 då ett antal förändringar i roteindelningen sker. 2004-02-26.

S. 926. Roten 106 Skråma. Hans Larssons son Anders f. 1751 blev soldat på roten 39 Falk.

S. 927 Roten 107 Bonde. Östen Aronsson var född på roten 110 Bäckström.

S. 929. Roten 109 Brännare. Sven Svenssons (1736-1813) hustru Kerstin Persdotter dog 1791 och maken gifte om sig med Margareta Andersdotter (1749-1838) från Kroksjön 2.

S. 931. Roten 111 Skräddare. Anders Andersson (1725-58) gifte sig sannolikt 1749 med Katarina Olofsdotter, för i kommunionlängden 1753-70 är Anders Andersson gift med en Karin åtminstone 1753-57. I husförhörslängden 1771-1800 finns Katarina Olofsdotter som änka på roten och har då dottern Katarina Andersdotter f. 1751 som gifte sig med en son på Storkåge 7 och hon blev sedan nybyggarhustru i Melsträsk. I längden står att Katarina Olofsdotter gifte sig 1756. Giftermålsåret 1756 är kanske felskrivet i längden.

S. 935. Roten 116 Polack. Anders Jonssons fjärde hustru Maria Danielsdotter var inte gift med Mårten Jakobsson nedan. Mårten Jakobsson – ta bort uppgifter om hans hustru.

S. 936. Roten 117 Dunder. Jon Jonsson (1767-1825) blev inlagd på Umeå lasarett 12 oktober 1790.

S. 936. Roten 118 Tröger. Östen Johansson Segerstedt (1731-1802) hade barnen Lisa f. 1767, Olof f. 1769, Margareta f. 1771 samt Marta f. 1774. Dock hade han inte barnen Nils f. 1754, Östen f. 1756 samt Lars f. 1759. Denna uppgift är fel. Med tack till Roland Johansson. Hustrun Marta hade släktnamnet Dyhrén och var dotter till en fältväbel.

S. 938-939. Roten 121 Lång. Erik Nilssons hustru Elisabet Andersdotter bodde 1771-74 hos dottern i Åselet och dog där 1774. Skellefteå kommunionbok DII:3 1771-88 s. 31.

S. 939. Roten 122 Fiskare. Per Jonsson var från Yttervik 6.

S. 941. Roten 123 Broman. Johan Larsson (1766-1844) var inte en son till soldaten Lars Larsson Rank-Stridbar på roten 6 i Piteå socken och hustru Margareta Matsdotter. Johan Larsson var en son till sågverksarbetaren vid Brännfors såg i Åbyn Lars Olofsson f. 1737 från Håkansön i Piteå socken vilken varit soldat på roten 17 Flinta i Piteå socken 1762-63. Han gifte sig med Britta Johansdotter från Åbyn 2. Johan Larssons son Olof dog 1878.

S. 943. Roten 125 Sund. Mikael Mikaelsson (1718-42) hade även dottern Britta f. 1742-01-01 som blev gift på Medle 5. Jon Andersson f. 1763 var född 1762 och dog 1827. Han kom från roten 43 Ryttare och Hjoggböle 7, Sjön. Han hade även släktnamnet Sjöstedt.

S. 944. Roten 127 Kolare. Olof Persson f. 1724 gifte sig 1757 i Skellefteå med Magdalena Johansdotter f. 1723, från Åbyn 5 som var en dotter till Johan Nilsson Forsman på Åbyn 5. Makarna flyttade 1758 till Böle i Piteå socken och 1775 vidare till Byn i Piteå socken där man förvärvade hemmanet nr 2, Asplunden. Av barnen är Kristina född 1757 i Skellefteå, död 19/6 1761 4 ½ år gammal. i Böle, Piteå socken.(C:3) När dottern Magdalena *1/1 1760 döps i Böle finns bland faddrarna "Jon Andersson och hustrun från Gagsmark i Schellefteå o pigan Maria Pärsdotter ifrån samma sokn och Kinnbäcks by". (C:3) När dottern Juliana *7/3 1761 döps i Böle är "dräng Erik Persson ifrån Skellefte och Kinnbäck" bland faddrarna. (C:3) Magdalena Johansdotter +14/12 1805 och Olof Persson +9/11 1811 i Byn 2, Älvsby kfs. Samuel Jonsson (1752-1819) var gift med Margareta Salomonsdotter inte Samuelsdotter.

Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650. 1 upplagan.

S. LXI. Sjö 111 är sannolikt Holmträsket som ligger norr om Långträsk i Norsjö socken, inte Lill-Holmträsket.

S. LVIII och s. 156. Sjö 63 och Varuträsk 1. Sjön ”Miöll vattnet” är sannolikt identisk med Lilla Bjurvattnet, dvs. Bjurlidträsket. Lars Andersson fiskar 1553-1555 i ”Miöll vattnet” och 1556-1557 i Lilla Bjurvattnet. ”Miöll vattnet” tycks inte vara identiskt med Gillervattnet som första gången verkar vara belagt år 1786.

S. LXIII. Sjö 135 är sannolikt identisk med Övre och Nedre Burträsket, inte Finnforsbodträsket.

S. LXXXII. Andra näringar, Kågeträsk gruva. Infoga ett nytt stycke före det sista stycket på sidan: En supplik till Kungl. Majt. som odaterad men sannolikt var skriven 1622-1623 är undertecknad av Knut Kråka som var rådman i Stockholm men som var född i Luleå socken, Per Hindriksson som var köpman och bonde på Åbyn 2, Clemet Öndesson som var bonde i Hedensbyn samt Nils Carlsson. När tillståndet till gruvan kom 1624 räknas deltagarna i konsortiet upp, vilka var Clemet Öndesson, Peder Hindriksson, Jakob Persson som bodde på Klutmark 10, Anders Olofsson som var bonde och länsman på Tåme 4, Knut Kråka samt Lasse Jönsson som var bonde på Myckle 8. Tredje stycket efter rubriken Kågeträsk gruva: Konsortiet bestod av skelleftebor samt Knut Kråka i Stockholm inte av piteborgare. 2004-02-09.

S. 21. Avan 2. Jon Helgesson hade barnen Knut, Mårten samt Anna som var gift med knekten Jon Anundsson från Avan. Barnen ska stå i denna ordning. Cecilia Andersdotter finns på Frostkåge c. 

S. 22. Avan 2. Hans Olofsson hade med Malin Nilsdotter från Burträsk barnen Britta, Anna, Nils och Karin. Han var troligen gift med henne i sitt andra äktenskap. De övriga barnen kommer troligen från hans första äktenskap.

S. 27. Åbyn 2. Per Hindersson var köpman under 1610-talet, och hade en skuta med vilken han besökte Stockholm. Han hade enligt en dombok från 1641 en skuld till en Stockholmsborgare. Per Hindersson var 1624 delägare i koppargruvan i Kågeträsk. 2004-02-09.

S. 33. Tåme 4. Anders Olsson var 1624 delägare i koppargruvan i Kågeträsk. Han hade frihet från knektutskrivning 1628 p.g.a. koppargruvan i Kågeträsk. Vid detta tillfälle hade han 2 drängar. 2004-02-09.

S. 43. Fällfors. Under mitten av 1500-talet kan det ha funnits ytterligare ett hemman i Fällfors, det hemman som kallas Byske a. Detta hemman hade 1543 13 spannland åker. Hemmanet delades 1548 när Byske 1 kom till (2 spannland 1610), delades på nytt 1573 när Fälllfors 3 kom till (4 spannland 1607), delades 1602 när Fällfors 1 uppstod (2,3 spannland 1609) samt delades återigen 1605 när Fällfors 4 bildades (3 spannland 1609). Den totala arealen kommer upp i 11 spannland och 3 skälsland, dvs. nästan 13 spannland. Se även under Fällfors 4 där det anförs att ett argument emot detta scenario är att Olof Larsson skulle redovisas under mycket lång tid i Byske och Fällfors. Men det går kanske att hitta en rimlig förklaring till detta, kanske att det rör sig om en farfar och en sonson. Den ovan redovisade teorin skulle förklara vart all jord tar vägen efter hemmanet Byske a samt även ge en rimlig förklaring till varför till synes färdiga hemman plötsligt uppstår i Fällfors. Fällfors 2 har ungefär samma areal 1543 som 1607 så därför är det mindre sannolikt att detta hemman skulle ha delats.

S. 58. Drängsmark 13. Anders Perssons dotter Malin var gift med Jon Andersson som var gårdsfogde vid Väsby, inte vid Vik.

S. 65. Frostkåge 9 (ska vara Frostkåge 10). Lars Eriksson hade barnen Olof, Lars och Cecilia, i denna ordning.

S. 68. Frostkåge c. Anders Olsson hade barnen Herr Mårten som blev död söderut, Olof Andersson, Anders, samt Cecilia som var gift med Jon Helgesson i Stavaträsk. Barnen ska stå i denna ordning.  

S. 73. Ostvik 4 (senare rättat till Ostvik 7). Anders Erikssons son Erland Andersson var troligen identisk med den klockare med detta namn som bodde på Kyrkobordet 1627-1648.

S. 74. Ostvik 9. Påvel Olssons dotter Cecilia var gift med Jon Olofsson i Falmark vilken troligen finns på Falmark 11.

S. 75. Ostvik 10. Per Olssons barn var först gift till Södermanland och sedan med Lars Håkansson. Britta och Lars hade barnen Per Larsson, Pål, Per samt Gölug.

S. 76. Ostvik 12. Philpus Olsson var inte gift 2 gånger enligt Bureus utan detta gäller sonen Jakob Philpusson. I första giftermålet hade han barnen Anders, Jakob som var knekt och drunknade, Per, Maria, Anna samt Olof. I andra äktenskapet hade han Östen, Moses (Mäis), Johan?, Kerstin, Philpus, Karin samt Byriet.    

S. 81. Östanbäck 8. Olof Persson som ägde gården 1580-1597 var troligen gift med Sigrid Larsdotter som var gift två gånger, enligt Johannes Bureus. Han nämner endast den ene maken Olof Mårtensson. Hon hade i första äktenskapet barnen Per, Anders och Herman. Anders som senare övertog hemmanet var förmodligen son till Olof Persson och Sigrid. I sitt andra äktenskap hade Sigrid sonen Hans och hans far är troligen Olof Mårtensson. Mårten Olofsson är troligen en son till Olof Mårtensson och han kan vara född efter Bureus besök i Västerbotten 1600-1601.

S. 84. Östanbäck 12. Hans Jakobsson och Elins barn var Jakob, Johannes samt Lisbet, i denna ordning.

S. 85. Östanbäck 15. Olof Perssons son Per Olofsson bor på Bergsbyn 7.

S. 91. Storkåge 1. Andreas Olavis son Olaus dog 1568-09-20, dottern Dordi dog 1591 efter julen, dottern Elisabet dog 1597 den 9 eller 10 oktober efter solens nedgång, sonen Anders dog 1589-05-15, dottern Sara dog 1597-04-20. Nils Anderssons (död 1597 eller 1598 enligt Bureus men torde ha dött 1598 eftersom han är omnämnd i längder det året) son Nils var bosatt i Kåge och Norrköping och inte sonen Anders. Nils Anderssons dotter Malin var död 1600-1601.

S. 99 Storkåge 15. Erik Olssons barn Sigrid och Sven dog söderut, inte drog söderut. Olof Erikssons dotter Sigrid var trolovad med Jon Jonsson i Böle (finns på Böle 1). 

S. 114. Boviken a. Hemmanet läggs troligen till Boviken 3 som ökar från 5 spannland åker 1543 till 10 spannland 1610. Boviken a var 1543 på 5½ spannland. Det fäbodställe som Norrböle 10 köpte 1577 var sannolikt endast en fäbod och inget hemman. 2004-02-25.

S. 136. Kusmark 14 (i Skellefteå socken 1650-1790 rättat till Kusmark 15. Olof Jonsson var inte född 1619 utan 1611. Det sistnämnda året finns hos Knut Lundberg. Den Olof Jonssson som var född 1619 bodde sannolikt på Kusmark 21 (senare rättat till Kusmark 22). Källan till åldersuppgiften är 1637 års roterings- och utskrivningslängd 1637:544 kort 1/5. Olof Jonsson nämns där som 18 år gammal vilket skulle innebära att han var född ca 1619. Det hemman han bodde på hade 3 tunnors skatt vilket passar in på Kusmark 21/22 men inte på Kusmark 14/15. Olof Jonsson kan ha varit en son till den Jon Olsson som var knekt 1623.

S. 150. Stavaträsk a. Jon Helgesson hade barnen Knut, Mårten samt Anna som var gift med knekten Jon Anundsson från Avan. Barnen ska stå i denna ordning. Cecilia Andersdotter finns på Frostkåge c. 

S. 165. Stämningsgården 5. Sune Clemetsson och Elisabet hade barnen Kälug som var gift med Anders Arvidsson i Morön, Margareta som var gift med Jon Olsson i Boviken - de hade 3 barn, Olof grog i Stockholm, Sara, Kajsa, Lars, Nils samt Clemet.

S. 172. Degerbyn 5. Olof Olssons barn enligt Bureus i omvänd ordning: Anna och Lisbet.

S. 183. Myckle 8. Lars Jönsson var 1624 delägare i koppargruvan i Kågeträsk. 2004-02-09. Lars Jönssons son Jöns Larsson blev sedan skräddare och borgare i Piteå stad. Se tabell över borgare i Piteå stad under kapitlet Handel i  Skellefteå socken 1650-1790 s. 73. Jöns Larsson gifte sig med en dotter till Olof Jonsson på Stämningsgården 5.

S. 198. Klutmark 9. Hemmanets beteckning ska vara Klutmark 10. 2004-02-09.

S. 199. Klutmark 9/10. Jakob Persson var 1624 delägare i koppargruvan i Kågeträsk. 2004-02-09.

S. 212. Norsjö 12. Kvavisträsk. Hemmanets nummer ska vara Norsjö 14. Jakob Olsson kan möjligen ha varit från Ragvaldsträsk 6. Den gården brukade Kvavisträsk som fjällträsk 1553-57 samt 1610. Namnet Zackarias finns både på Ragvaldsträsk 6 och i Kvavisträsk. Han kan ha slagit sig ner redan 1624 vid Kvavisträsket eftersom han var soldat i Norsjö det året.

S. 226. Bastuträsk 2. Anders Jonsson hade troligen dottern Karin Andersdotter som bodde i Kalix socken. I februari 1675 lät Karin Andersdotter från Bastuträsk i Skellefteå socken skriva ett förgångsbrev där hon gav all sin egendom till kyrkoherden i Kalix. Brevet är daterat 12 februari och det behandlas på tinget 25 februari. Kalix dombok 1675. Med tack till Leif Boström i Täby.

S. 232. Nils Ersson och Malin Hansdotter hade följande barn och i denna ordning: Dordi som var gift med Jon Christiersson i Frostkåge, Erik, Hans, Olof samt Cicel.

S. 239. Sunnanå 3. Jon Svenssons barn kommer i denna ordning: Elin, Sven och Malin.

S. 262. Ragvaldsträsk 5. Olof Clemetsson hade barnen Britta ”som drog söderut med syskon”, en dotter som var gift med Karl Ingelsson i Ragvaldsträsk, Mariet som tjänade hos Önde i Falmark, Kerstin som fanns i hemmet samt Sven Olsson.

S. 263. Ragvaldsträsk 7. Det rätta hemmansnumret ska vara Ragvaldsträsk 6. Jon Olsson kan ha haft brodern Jakob Olsson som tog upp Kvavisträsk eller Norsjö 14. Ragvaldsträsk 6 brukade Kvavisträsk som fjällträsk 1553-57 samt 1610. Namnet Zackarias finns både på Ragvaldsträsk 6 och i Kvavisträsk. Jakob Olsson kan ha slagit sig ner redan 1624 i Kvavisträsk eftersom han är soldat i Norsjö det året.

S. 275. Hjoggböle 1. Olof Ambrosiusson hade möjligen även sonen Nils Olofsson Burman som arbetade vid Kengis bruk åren 1671-75. Med tack till Leif Boström i Täby.

S. 275. Hjoggböle 3. Lars Perssons dotter Sigrid finns på Östanbäck 8. Per Larsson som ägde hemmanet 1602-1628 hade enligt Johannes Bureus dottern Kerstin. Per Larsson fanns hemma enligt Bureus.

S. 288. Falmark 10. Nils Nilsson d.ä.:s yngsta barn hette Gunhild.

S. 289. Falmark 11. Jon Olssons barn var Olof Jonsson som dog vid Narva, Cecilia som var gift med Johan Olsson i Villvattnet, Mariet som var gift med Anders Persson vid Ljusvattnet samt Cecil.

S. 294. Falmark 19. Bland Lars Östenssons barn kommer Moses före Nils. Dessutom tillkommer ytterligare ett barn som är yngst, nämligen Mariet.

S. 294. Falmark 20 (senare rättat till Falmark 13). Nils Nilsson och Mariet Hersedotter hade barnen Britta, Ingrid, Karin, Mariet, Jakob Nilsson i Sjöbotten som hade barnen Agneta och Kristina samt Lussi som hade barnen Josef och Jakob varav den sistnämnde var oäkta. Bägge barnen flyttade söderut.

S. 296. Holmsvattnet 1. Tomas Erssons son hette inte Thorkel utan Herr Karl. Enligt Bureus handskrift genealogica 53 vistades han i furstendömet Södermanland.

S. 300. Bodan 1. Erik Olsson hade barnen Kälug och Abluna, i denna ordning. Dottern Abluna var gift med Sven Olofsson som var fatbursknekt på Väsby och Salsta.

S. 319. Böle 9. Anders Anderssons mor var Lussi som var en dotter till Moses Jakobsson på Bureå 8. Anders Andersson och Rådgerds dotter Sigrid som var gift med Olof Östensson hade dottern Malin som var gift med Erik Helsing vilken var förrättare i Uppsala. Anders Anderssons och Rådgerds söner Jon, Olof och Moses var döda 1601.

S. 320. Böle 10. Sven Nilsson var enligt Johannes Bureus en son till Nils Hansson och Ingrid Olofsdotter från Kåsböle i Lövångers socken. Sven Nilsson var enligt Bureus bosatt i Böle, och han finns enligt Kenneth Sundbom inte i Böle, Lövånger. Det finns ett Böle i både Skellefteå och Lövångers socknar.  Sven Nilsson hade enligt Bureus barnen Pelle, Hans och Ingrid. Hustru Elin var kanske född på gården.

S. 332. Hedensbyn 3. Nils Olssons barn ska vara i ordningen Lisbet och Rådgerd.

S. 333. Hedensbyn 8. Det hemman som redovisas först under Hedensbyn 8 bör benämnas Hedensbyn c. Hedensbyn 8 bildas 1563.

S. 336. Hedensbyn 10. Jon Persson hade barnen Per Jonsson samt Kristin, i denna ordning.

S. 343. Tuvan 2. Jöns Olssons barn var Olof, Erik och Malin, i denna ordning.

S. 344. Tuvan 2. Jakob Olsson var troligen en son till Olof Jönsson.

S. 344. Tuvan 3. Anders Silbos och Karins dotter Anna dog 1603 och inte maken Sven Olofsson. Anders Silbo hade ingen son Philip utan han hette Pelle. Herman Olsson av Bureätten var troligen son till Olof Persson och Sigrid Larsdotter på Östanbäck 8. Herman Olsson och Malin hade följande barn, i denna ordning: Gabriel, Olof och Karin.

S. 348. Bergsbyn 1. Anund Persson hade barnen Kerstin, Malin samt Olof, i denna ordning.

S. 349. Bergsbyn 3. Lars Andersson hade barnen Daniel, Clemet, Olof och Josef, i denna ordning.

S. 351. Bergsbyn 7. Per Olofsson hade enligt Johannes Bureus även sonen Samuel Petri Kuuth (död ca 1643) som var komminister i Luleå 1627-43.

S. 362. Innerursviken 2. Jon Jonssons barn ska stå i omvänd ordning: Peder, Josef, Anders, Maria, Abraham, Olof samt Anders.

S. 368-380. Innervik. I Innervik finns flera hemman som läggs ner under början av 1600-talet. En fingervisning om var hemmanen kan ha legat får man genom 1543 års jordebok som redovisar gårdarna i den ordning som sedan blev gällande, dvs. från 1- 12. Längden börjar med Vikmoran som senare fick beteckningen Innervik 1 och fortsätter uppe på åsen från öster mot väster. Vid Innervik nr 2 redovisas även Innervik 19 och 15 som sannolikt är utbrytningar från Innervik 2 kort före 1539. Längden går fram till Innervik 12 längst i väster på åsen. Därefter redovisas Innervik f som han ha legat på Svedjan, väster om åsen i Innervik. Sedan fortsätter längden i södra byn och börjar i öster med Innervik c som troligen låg vid Innevik 18. Sedan fortsätter längden med Innervik b som antagligen låg där Innervik 7 längre fram i tiden fick sin gårdsplats. Därefter kommer Innervik 17 i Södra byn och sist hemmanen i Hästhagen.

S 371. Innervik 3. Hemmanet finns inte 1539 utan uppkommer 1626. Det hemman som redovisas under Innervik 3 före 1611 kommer fortsättningsvis att kallas Innervik f. Hemmanet kan ha legat på Svedjan väster om åsen i Innervik.

S. 378. Innervik a. Gården låg troligen på den plats där Innervik 3 fick sin gårdsplats efter 1626.

S. 378. Innervik b. Gården kan ha legat i Södra byn på det ställe där Innervik 7 sedan fick sin gårdsplats. Olof Clemetsson och Elin kan enligt Bureus ha bott i ett torp vid ”Bure posthemman”, alltså Bureå 8. Läsningen är inte helt säker.

S. 379. Innervik c. Gården låg troligen norr om Innervik 18 i södra byn. Innervik c delades 1548 och Innervik 18 kom till.

S. 379. Innervik e. Gården låg troligen öster om Innervik 2 och hamnade troligen efter nedläggningen 1620 som utjord under hemman i Yttervik.

S. 381-383. Yttervik 1 kom enligt Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650 till genom en delning av Yttervik 6 år 1599. Men allt pekar på att Yttervik c i den boken utgjorde Yttervik 1. År 1599 blev Jakob Svensson från Yttervik 6 ägare till större delen av Yttervik 1. Enligt domboken 1731 s. 281r så hade Yttervik 1 och 7 tidigare varit ett hemman och Yttervik 7 som låg i Båtvik hade tidigare varit fäbod under Yttervik 1. Olof Persson (Yttervik c i Bönder och gårdar) på Yttervik 1 och Olof Svensson på Yttervik 7 hade 1543 vardera 5 spannland åker och 6 lass äng. Eftersom de bägge bönderna hade samma åkerareal och antal lass äng 1543 är det troligt att hemmanen varit ett enda som hade delats kort före 1539 då hemmanen för första gången omnämns. Ernst Westerlund uppger i sin bok om Yttervik, s. 197-199 att den äldsta gården i Yttervik skulle ha legat på en utpekad plats väster om Yttervik 1. Det kunde väl tänkas att Olof Perssons hemman år 1543 låg här men när Jakob Svensson blev ägare till större delen av hemmanet så uppförde han sin gård i närheten av den gamla. På 1712 års karta över Yttervik hade Yttervik 7 en åker alldeles intill gården på Yttervik 1, vilket visar att hemmanen hade ett gemensamt ursprung.

S. 384 Yttervik a (Yttervik 4 i första upplagan). Anders Jonsson var i sitt andra äktenskap gift med Kerstin, enligt Johannes Bureus.

S. 386. Yttervik 7. Anders Jonsson och Ragnhild Olofsdotter hade dessutom 11 barn som dog unga.

S. 389-391. Bureå 1. Daniel Anderssons syster Karin Andersdotter var gift på Östanbäck 15. Per Anderssons barn var Olof, Sven och Kerstin.

S. 392-393. Bureå 2. Johan Jonsson och Britta Jonsdotter hade barnen Dordi, Sigrid, Britta och Jon.

S. 395. Bureå 5. Nils Anderssons son Anders dog i Uppsala, det står inte hos Bureus att han var student där.

S. 397-398. Bureå 8. Anders Olofssons barn var i denna ordning: Jakob, Anders Burman i Rödbäck, Olof Andersson i Bureå, Påvel i Ostvik, Jon Andersson i Viken, Lilla Lussi i Viken samt Mariet. Moses Jakobssons dotter Abluna nämns i ett brev från 1554 där det framgår att hon vill ha ut sitt arv från Karl som satt på hemmanet i Bureå. Karl Mosessons hustru Anna från Boteå kom från byn Arlom, skrivs av Bureus ”Alön”. Makarnas äldsta barn var Iacobus som var prästlärd och han dog barnlös i Stockholm. Karl Mosessons dotter Lussi var gift med Olof Persson i Bäck i Bygdeå socken, inte Bygdeträsk. Bureus skriver ”Bygdebäck”. 2004-06-09.

S. 407. Burvik 6. Moses Håkansson hade enligt Bureus barnen Håkan, Britta samt Anna.

S. 408. Burvik 8. Olof Anderssons barn ska stå i denna ordning: Malin som var gift med Henrik Ersson i ”Näsböle” i Lövångers socken (kan röra sig om Henrik Eriksson på Risböle 3 som var bonde där 1543-1571), Ingrid som var gift med Nils Hansson i ”Näsböle” i Lövångers socken (kan röra sig om Nils Eriksson som finns på Kåsböle 3 1555-1561) samt Anders Olsson.

Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650. 2 upplagan.

S. 64. Sjö nr 133 Bruträsket har följande belägg. Bruträsket och Långträsk skrevs Bru och Longe tresk 1563, Bru och Långe tresk 1564 och Brun och Longetresk 1565. Övriga belägg i boken gäller inte Bruträsket utan någon annan sjö. 2006-04-06.

S. 534. Furunäs 1. Ägarna före 1625 ska föras till Furunäs 2. Det är alltså Furunäs 2 som existerar 1539 och Furunäs 1 tillkommer 1625 genom en hemmansklyvning. 2004-11-18.

S. 546. Ytterursviken 5. Hemmanets beteckning ska vara Ytterursviken 6. Ytterursviken 5 tillkommer 1725 genom en delning av Ytterursviken 6. 2004-11-18.

Ett varmt tack till de personer som lämnat upplysningar till denna sida. Karl-Ivar Andersson i Skellefteå, Olof Andersson i Piteå, Rolf Bengtsson i Bureå/Skellefteå, Allan Boström i Kåge, Leif Boström i Stockholm, Roland Fahlgren i Borlänge, Hans Granqvist i Skellefteå, Bo Jonsson i Skellefteå, Gunnel Kernell i Umeå, Lennart Kågedal i Uppsala, Sten Lundgren i Skellefteå, Sture Lundkvist i Göteborg, Elmer Wiklund i Kista, Stig-Henrik Viklund i Skellefteå, Bruno Wikström i Jokkmokk, Lester Wikström i Uppsala.

Senast ändrad 2008-09-19. Från och med 2003-10-21 markeras tillägg i listan med datum som finns i slutet av varje ny rättelse.